Övervakningskameror ger ingen trygghet

Det är oroliga tider. Många skräms av terrordåd och rapporter om gatuvåld. Våra politiker vill möta människors oro genom att visa handlingskraft. Då är det lätt att lockas av de förföriska erbjudanden som säkerhetsbranschen har om att mer övervakning ska lösa alla problem. Detta är dock en illusion som inte håller för närmare granskning.

Kameravännerna säger att kameror förhindrar brott, gör det lättare att klara upp brott och gör att människor blir tryggare. Vi som kämpar för mänskliga rättigheter menar istället att vi alla har rätt till ett privatliv. Vi ska kunna röra oss fritt på stadens gator och torg utan att varje steg registreras. Den oro många nu känner väcker starka känslor och gör det svårt att ta till sig av den forskning som finns på området.

Olika undersökningar har gjorts av övervakningskamerornas effektivitet i London, Oslo, Stockholm och många andra städer. Resultaten är samstämmiga och visar att kameror inte har annat än en marginell effekt. Vi har kunnat se flera exempel på att terrorister inte låter sig avskräckas av övervakningskameror. Det samma gäller våldsverkare. Nästan alla våldsbrott på allmänna platser begås av berusade och upprörda personer. De har ingen tanke på övervakning när känslorna tar över och knytnävarna kommer fram. Att begränsa alkoholserveringen har visat sig betydligt mer effektivt än att massövervaka alla hederliga medborgare som rör sig i staden.

Även om kameror inte förhindrar brott så kan man lätt tro att de i vart fall ökar uppklarandet av brott. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) studerade nyligen (PDF) den kameraövervakningen som på försök skett på Stureplan och på Medborgarplatsen i Stockholm. De kunde konstatera att inga tydliga effekter kunde ses. Kamerorna varken förhindrande brott eller ens hjälpte till att klara upp de brott som begicks.

Dessa knastertorra vetenskapliga fakta visar att övervakningskameror inte ger någon ökad trygghet. Detta vill dock inte kameraförsäljarna i säkerhetsbranschen höra talas om. De vill inte att du ska tänka logiskt och rationellt. De vill att vi alla ska styras av våra känslor. De verkar faktiskt vilja att vi ska vara rädda. När vi alla andra förfasas över hemska våldsdåd i vår värld så ser de istället en möjlighet att få kränga fler kameror och säkerhetslösningar.

”Det publika samtalet om säkerhetskameror är viktigt eftersom jag vet att vi kameravänner kommer att få som vi vill även om det kommer att ta lite tid. När hotbilderna blir tillräckligt starka så kommer kamerasidan att rycka fram.”

/Björn Eriksson, ordförande SäkerhetsBranschen, Trygghetskamerans Dag 2015

När forskningen nu tydligt visar att övervakningskameror inte fungerar så måste vi kämpa emot detta oproportionellt stora ingrepp i den personliga integriteten. Kamerorna ger ingen riktig trygghet. Det hjälper inte att kamerorna går under falskt flagg och kallas ”Trygghetskameror”.


Se även uppföljning i inlägget Aktion under ”Trygghetskamerans dag” om hur DFRI blev utkörda från Säkerhetsbranschens evenemang ”Trygghetskamerans Dag” 2016.


Replik till Ulvaeus om ökad övervakning

I en debattartikel i SvD argumenterar Björn Ulvaeus för en ökad övervakning i samhället. Nedan följer DFRI:s replik som SvD avböjde att publicera:

 

Övervakning tystar minoritetsåsikter och ger sämre förutsättningar för en bred demokratisk debatt, visar en studie i mediavetenskap från amerikanska Wayne State University, Detroit veckan innan påskhelgen. Urskillningslös övervakning av hela befolkningar har också dömts ut som oförenligt med de för närvarande gällande konventionerna om mänskliga rättigheter i Europa och Förenta nationerna. Dessa och andra faktorer borde mana till eftertanke innan man lättvindigt föreslår att utöka övervakningen för att hantera terrorhot i europeiska länder.

Generaliserad övervakning av hela befolkningar har inget bra facit. Trots att vi övervakar allt mer, på allt fler platser och med allt kraftfullare automatiska databehandlingsmetoder, blir vi inte tryggare. Tvärtom vittnar den svenska samtidsdebatten om att samhället blivit hårdare.

Oftast är det inte så att någonting som fungerar dåligt fungerar bättre bara man gör det mycket mer. Det är bättre att hitta sådant som fungerar bra, och göra mycket av det istället. Tyvärr är denna insikt inte ledande för våra regeringars arbete för att skydda samhällets demokratiska funktioner från konsekvenserna av terrorism.

Åsikts- och yttrandefrihet har alltid stått högt i kurs i den svenska debatten. Vi värderar dessa friheter som förutsättningar för vår demokrati. Vad både Förenta nationerna och Europarådet har påtalat i ett antal år, och vad den nyss släppta amerikanska forskningen ger stöd för, är att dessa friheter är avhängiga vår möjlighet att känna att vi inte är övervakade och att vi har makt över våra egna personligheter.

Våra mänskliga rättigheter till dataskydd och privatliv är inte sådana vi ständigt aktivt utövar, men att våra stater ger oss möjlighet att utöva dem när vi vill är en förutsättning för att vi till fullo ska kunna åtnjuta våra övriga friheter.


DFRI på RightsCon 31:a mars

Den 31:a mars kommer DFRI att leda en paneldiskussion med forskare från Citizen Lab vid Silicon Valley RightsCon 2016. Panelen diskuterar ”Reglering av privata tjänster och teknologi för dataintrång” (Regulating Private Sector Intrusion Technologies & Services).

Nätverksexploatering, eller dataintrång, är en informationsinhämtningsmetod vars användning har växt
lavinartat i underrättelse-, säkerhets-, och polisiära operationer världen över. Trots detta kännetecknas dess användning av vagt eller obefintligt stöd i lag. Forskning och opinionsbildning kring teknologin har fokuserat på att avslöja företagsaktiviteter, eller att begränsa exporten av teknologin genom internationella regleringsmekanismer som Wasssenaararrangemanget och EU. I vår panel debatterar vi nya metoder för att reglera tjänsterna och teknologierna som den privata sektorn erbjuder för att möjliggöra dataintrång. Vi för debatten bortom exportkontroller för att öppna nya infallsvinklar för reglering, öka medvetenheten om aktuella debatter, samt reflektera över framgångar och misslyckanden att reglera dessa tjänster i olika rättssystem.


DFRI Kritiserar FRA-Lagen inför FN

FN:s Människorättskommitté har granskat Sveriges efterlevnad av de civilpolitiska rättigheterna, däribland rätten till privatliv. DFRI lämnade in en gemensam rapport med Privacy International och Civil Rights Defenders som svar på en särskild förfrågan om FRA-Lagen och Sveriges skyldigheter att säkerställa rätten till privatliv. Vi observerar att:

Sveriges utredningar och försäkringar om att signalspaningen är preciserad, målinriktad, och förenlig med rätten till privatliv är otillräckliga mot bakgrunden av avslöjanden om Svensk massövervakning.

Svensk signalspaning särbehandlar utländska medborgare på ett sätt som negativt påverkar skyddet för deras privatliv och integritet, utan hänsyn för folkrättsliga åtaganden mot diskriminering.
FRA deltar i hemliga internationella underrättelsenätverk. Samarbetet är långtgående och innefattar delning av underrättelse, rådata, samt gemensamma resurser, projekt och teknologiutveckling. Dessa gränsöverskridande samarbeten sker under otillräckliga och svepande mandat i lagen som inte säkerställer skydd för privatliv och integritet.

FRA har utan tillgängligt, tydligt och preciserat stöd i lag utnyttjat underrättelsesamarbetet med främmande makter för att utveckla nätverksexploatering (dataintrång) som en metod i svensk signalspaning. Metoden ger FRA möjlighet att infiltrera datasystem, kontrollera ljud- och bildupptagningsfunktioner, övervaka i realtid och avlägsna information till fjärrservarar för bearbetning och analys.

Till följd av Sveriges tillkortakommanden i att säkra rätten till privatliv rekommenderar vi att Sverige utreder och reformerar FRA-Lagen, signalspaningen och tillsynssystemet för svensk underrättelse för att säkerställa att övervakningen anpassas efter de folkrättsliga skyldigheterna. Vi tillstyrker att Sverige erkänner sin användning av nätverksexploatering oh utvärderar om och hur FRA och andra myndigheter bör ha tillgång till så vittgående inhämtningsmetoder.

Läs gärna vår rapport i sin helhet. (speglad länk till pdf-dokumentet)


DFRI svarar om spelutredningen

DFRI har idag skickat in ett svar till utredaren för Fi 2015:11, dvs Utredningen om omreglering av spelmarknaden. Anledningen till att DFRI kommer med en skrivelse om detta är att utredaren också fick uppdraget att utreda eventuell internet-blockering av spelföretag som inte har licens för den svenska marknaden. Internet-blockering av tjänster är i korta drag ett dåligt förslag.

Läs skrivelsen i sin helhet i dokumentet nedan.

PDF: Skrivelse till utredningen om omreglering av spelmarknaden (Fi 2015:11)