DFRI intervjuade i Sveriges Radio om rätten till att ha kontantkort anonymt och säkert

Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter, DFRI, har i intervju med Sveriges Radio tagit ställning för rätten till anonyma ägare till kontantkort vilket nu olagliggörs i Sverige. Intervjun finns att höra hos Sveriges Radio i deras inslag hos P4 Göteborg.

Här är några synpunkter:

  • Inga understödjande EU-direktiv. Så vitt DFRI känner till så finns det i dagsläget inga EU-direktiv som tvingar denna lagändring.
  • Brist på framgångsrika exempel. Så vitt DFRI känner till så finns det inte några fullvärdiga demokratier som kan fungera som goda exempel eller ge den vägledning som ger stödjer att denna lagändring som Sverige infört ger några viktiga och konkreta resultat.
  • Brist på underliggande bevis från demokratier. Det finns inga hänvisningar till att fullvärdiga demokratier som gjort denna typ av lagändring löser fler brott. Synsättet att staten ska kunna övervaka alla människors kommunikation hör inte hemma i en demokrati. Se Wikipedia-artikeln om Demokratiindex om “Fullvärdiga demokratier”.
  • Bryter mot mänskliga rättigheter. Att kunna kommunicera anonymt och privat är en rättighet i ett fritt samhälle, detta enligt FNs deklaration för mänskliga rättigheter. Detta gäller självklart även telefonkommunikation.
  • Alla kommunikationsmedel ska behandlas lika. Brevhemligheten är en viktig princip för kommunikation via brev. Varför gäller inte detta även för kommunikation via dator eller telefon, oavsett kontantkort eller abonnemang? Nu ändras postlagen för att kunna anmäla misstanke om olagligheter, utan att tumma på brevhemligheten, vilket är en mer rimlig lagändring. Läs mer i reportaget hos SR.
  • Brist på empiriska bevis som motiverar lagändringen. Att hävda att registrerade kontantkort ökar chansen till att lösa brott finns det inte tydliga underlag för.
  • Brottsligheten flyttar till andra kommunikationer och brottsmetoder riskerar utvecklas. Risken att kriminella flyttar till andra och mer anonyma kommunikationssätt är större. Alternativt använder andras identiteter, så kallade målvakter och gömmer sig ännu mer för polisutredningar, rättsväsendet och det demokratiska samhället i stort. Risken för ett parallellsamhälle eller skuggsamhälle utanför demokratins kontroll kan öka. Utvecklingen har sett likadan ut med övervakningskameror (som idag ibland kallas “trygghetskameror”) där brottsmetoder vidareutvecklats.
  • Yrkesgrupper i behov av anonymitet riskerar sin säkerhet. Flera arbetsgrupper och professioner kan riskera sin säkerhet i jobbet, t.ex. politiker, journalister, poliser, säkerhetspersonal och andra som potentiellt kan råka ut för hot och våld.
  • Visselblåsardirektivet från EU med visselblåsarlagen riskerar undergrävas. Visselblåsare kanske inte vågar berätta om missförhållanden när de inte längre kan kommunicera anonymt.
  • F.d. kriminella kan få svårare att lämna sitt förflutna. Personer som lämnat en kriminell livsstil och bakgrund kan riskera att få sin identitet röjd.
  • Personer med skyddad identitet av olika skäl kan riskera sin säkerhet och hälsa. Detta blir extra känsligt om personer med skyddad identitet får sina registrerade nummer läckta efter en potentiellt lyckad cyberattack mot teleoperatörer, t.ex. ransomware-attack (kidnappningsattack) eller identiteten röjd på andra sätt.
  • Extra fara för alla personer som använder betalningstjänsten Swish. Fler oskyldiga människor kan nu utsättas för ovälkomna nummerupplysningar där förövare kollar upp nummer som är registrerade hos betalningstjänsten Swish. Trots stor risk för användare så tillåter Swish fortfarande för vem som helst att kolla upp vilket nummer som helst utan att användare kan skydda sig mot denna typ av “nummerupplysning” när ett nummer väl är registrerat hos Swish. Detta gör att förövare och personer med ont uppsåt mot en person kan verifiera identitet på den som fått sitt nummer exponerat och därmed är identiteten för personen röjd och säkerheten riskeras.
  • Försvårar för turister och kan skada Sveriges rykte utomlands. Det försvårar för turister att enkelt skaffa ett svenskt telefonnummer vid längre besök och det kan skada Sveriges rykte och internationella anseende att upplevas som smidigt och digitalt samhälle. Dels är det alltid en bökig process med hur icke-medborgare ska identifiera sig. Vill personer kunna köpa ett kort måste de antagligen ha sina pass med sig. Det gör det mycket mer komplicerat att sälja SIM-kort t.ex. i automater på flygplatser, dela ut dem gratis, eller i förväg via postorder.
  • Risk för sämre affärer för teleoperatörer och SIM-kortsförsäljare. Lagändringen riskerar försämra ekonomin för teleoperatörer och göra det svårare för de som driver företag och annan laglig ekonomisk verksamhet som involverar telefonnummer och temporära telefonnummer.
  • Kan försvåra för integrationen i Sverige. Det försvårar även för de personer som är nya invånare i Sverige och vill etablera sig snabbt i landet där denna lagändring kan göra integrationsprocessen ännu svårare och ännu mer byråkratisk. Ett liknande exempel är hur det redan är svårt att komma igång med bankkonto och därmed digital verifiering med e-legitimation. Läs mer om problematiken vid DFRI-projektet om fri och öppen e-legitimation.

Leave a Reply

You must be logged in to post a comment.