Remissvar – Sida 2

2018-03-07 · Peter

[:sv]Hemlig dataavläsning ökar brottsligheten[:]

[:sv]DFRI har bjudits in att lämna synpunkter på utredningen Hemlig dataavläsning – ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet.

DFRI avstyrker förslaget om att införa hemlig dataavläsning som ett hemligt tvångsmedel i Sverige. Ett sådant tvångsmedel skulle innebära ett synnerligen omfattande intrång i rätten till privatliv och skyddet av den personliga integriteten. Det har dessutom visat sig att de verktyg som används för hemlig dataavläsning medför stora risker för samtliga invånare, näringsliv, myndigheter och samhället i övrigt. De eventuella effektivitetsvinster som finns för brottsbekämpande myndigheter är inte tillräckligt stora för att motivera användandet av dessa riskabla metoder.

Risken för brottslighet kan öka med hemlig dataavläsning

Målet med brottsbekämpning borde vara att göra tillvaron säkrare för landets invånare, inte att utsätta oskyldiga för större risker. Det riskerar dock att bli fallet eftersom de verktyg som utvecklas för att genomföra hemlig dataavläsning kan komma att användas för helt andra syften, om de kommer i händerna på exempelvis kriminella ligor eller utländska underrättelsetjänster. Genom att aktivt söka efter eller köpa sårbarheter i informationssystem och sedan bygga verktyg för att utnyttja dessa säkerhetsluckor utsätts allmänheten för stora risker. Om man väljer att inte rapportera dessa brister, för att istället kunna använda dem till hemlig dataavläsning av ett litet fåtal brottsmisstänkta individer, lämnas alla andra fortsatt allt mer sårbara för intrång.

Stora risker och skador för samhället

Intrångsverktyg från NSA användes i maj 2017 till ett av historiens allvarligaste virusangrepp på datorer, under namnet WannaCry. Det är ännu svårt att fullt ut analysera vilka konsekvenser detta har fått. Klart är att dock att minst 230.000 datorer runt om i hela världen drabbats. Enorma värden har gått förlorade för privatpersoner, företag och myndigheter. Exempelvis har sjukhus i era länder lamslagits med ännu oklara följder för patienternas liv och hälsa. Angreppet utnyttjade ett säkerhetshål som hade varit känt för amerikanska NSA en längre tid. Detta angrepp kunde ha undvikits om det hade rapporterats till tillverkaren, så att hålet hade kunnat täppas till i tid. Istället valde NSA att lämna miljontals datorer sårbara, för att själva kunna utnyttja säkerhetshålet till att i hemlighet spionera på innehållet i människors datorer.

Det är enligt DFRI:s bestämda uppfattning inte till gagn för alla laglydiga invånare i Sverige att deras myndigheter ägnar sig åt hemlig dataavläsning.

Vårt remissyttrande över SOU 2017:89 (pdf, 3 sidor)

Utredningen om hemlig dataavläsning (pdf, 695 sidor)[:]

2018-02-10 · Peter

[:sv]Vi avfärdar generell datalagring[:]

[:sv]DFRI har bjudits in att lämna synpunkter på utredningen Datalagring – brottsbekämpning och integritet.

DFRI underkänner utredningens slutsats att svensk lagstiftning skall fortsätta tillåta generell lagring av trafik- och lokaliseringsuppgifter. Detta strider mot EU-rätten. Vi uppmanar regeringen att sluta förhala och istället utreda frågan på riktigt så att svensk lag anpassas till utslagen från EU-domstolen.

Vårt remissyttrande över SOU 2017:75 (pdf, 4 sidor)

Utredningen (pdf, 414 sidor)

Övriga remissyttranden[:]

2018-01-22 · Peter

[:sv]DFRI lämnar synpunkter till USA:s högsta domstol[:]

[:sv]

Under våren 2018 ska US Supreme Court avgöra fallet United States v. Microsoft Corp. Frågan är vilken rätt USA och dess myndigheter har att begära att amerikanska företag ska lämna ut mejl och andra personuppgifter om kunderna, även när dessa uppgifter är lagrade i andra länder.

DFRI har tillsammans med Privacy International och 25 andra organisationer lämnat in ett yttrande till domstolen i ärendet.

I det aktuella fallet finns personuppgifterna huvudsakligen lagrade på Irland och omfattas därför av nationella och europeiska bestämmelser om dataskydd och rätt till privatlivsskydd. Det finns sedan tidigare olika överenskommelser med USA om hur en begäran från deras polismyndigheter ska hanteras med respekt för europeiska bestämmelser. Nu försöker dock FBI kringgå dessa bestämmelser. Det riskerar att leda till att även andra länder tycker att de har rätt att bestämma långt utanför det egna landets gränser.[:]

2017-04-28 · Linus Nordberg · 2

[:sv]Remissyttrande på ”Tillhandahållande av tekniska sensorsystem”[:]

[:sv]DFRI har tillsammans med Dataskydd.net lämnat in ett yttrande på regeringens promemoria Tillhandahållande av tekniska sensorsystem – ett sätt att förbättra samhällets informationssäkerhet (Ju2017/02002/L4).

Vi är kritiska till förslaget att låta Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tillhandahålla föreslagna sensorysystem, framför allt på grund av avsaknaden av analys av vilka effekterna på medborgarnas integritet skulle bli vid ett införande. Vi ifrågasätter också MSB:s beredskap att förvalta ett sådant här system.

Läs yttrandet i sin helhet: DFRI-dataskyddnet-yttrande-pm-JU201702002l4

[:]

2016-06-03 · Peter · 14

[:sv]Regeringen kör över kritik mot inhämtningslagen[:]

[:sv]

DFRI har tillsammans med FORES, SICS och Dataskydd.net skickat in en ett skarpt formulerat brev till riksdagen där vi protesterar mot Justitiedepartementets förslag om ändringar i lagen om inhämtning av elektroniska abonnentuppgifter. Trots den starka kritik som riktades mot utredningen av lagen i remissförfarandet för utredningen SOU 2015:31 har Justitiedepartementet valt att ha kvar lagen under ytterligare en period med hänvisning till EU-domstolens pågående prövning av datalagring i fallet PTS mot Tele2.

Förändringen rör en förlängning av lagens 3 §, som ger omfattande möjligheter för flera myndigheter att utan föregående oberoende granskning (i till exempel domstol) begära ut information om vem som har ringt vem, hur länge och varifrån kontakten upprättats.

Justitiedepartementets förslag behandlades i en onumrerad promemoria som inte publicerades på internet. Promemorian gjordes bara tillgänglig för ett mycket litet antal kritiska remissinstanser och propositionen är i stort sett identisk med promemorian. Departementet gör inga anspråk på att ha läst eller förstått kritiken som riktades mot inhämtningslagen i remissrundan förra året.

DFRI, Fores, SICS och Dataskydd.net har gjort gemensam sak för att försvara integriteten i remissförfarandet. För att det ska vara värdefullt för organisationer att skriva remissyttranden och bidra till den politiska processen så måste departementen kunna ta till sig av de inkomna synpunkterna. Att låtsas som att kritiken inte funnits och istället hänvisa till EU-domstolen skapar ett intryck av att departementen – istället för att vara öppna för information – bara under tvång från domstol kommer att låta bli att genomföra opopulära åtgärder på gränsen till vad som är människorättsligt tillåtet.

Läs mer:

Skrivelse till Riksdagen om inhämtningslagen

Inhämtningslagen (2012:278)

Fortsatt giltighet av tidsbegränsad bestämmelse i inhämtningslagen

Regeringskansliets lista över remissvar till utredningen om datalagring och integritet (2015-09-09)

Promemorian (ej publicerad på regeringens hemsida) (2016-02-25)

Promemorians remisslista (ej publicerad på regeringens hemsida) (2016-02-25)

[:]