[:sv]DFRI är med och ställer krav på Facebook[:]

[:sv]Tillsammans med 25 andra organisationer har DFRI uppmanat Facebook att öppet berätta om hur de analyserar unga användares sinnesstämningar och sedan låter annonsörer och andra utnyttja denna information.

Facebook, Inc. should immediately release all documents describing how it collected and analyzed psychological information it recently collected about its youngest users, some as young as 14, and college students, Public Citizen and a coalition of 25 groups said in a letter to the corporation today.

Se mer här och hela PDF:en med brevet finns också tillgänglig.[:]


[:sv]Övervakningskameror ger ingen trygghet[:]

[:sv]Det är oroliga tider. Många skräms av terrordåd och rapporter om gatuvåld. Våra politiker vill möta människors oro genom att visa handlingskraft. Då är det lätt att lockas av de förföriska erbjudanden som säkerhetsbranschen har om att mer övervakning ska lösa alla problem. Detta är dock en illusion som inte håller för närmare granskning.

Kameravännerna säger att kameror förhindrar brott, gör det lättare att klara upp brott och gör att människor blir tryggare. Vi som kämpar för mänskliga rättigheter menar istället att vi alla har rätt till ett privatliv. Vi ska kunna röra oss fritt på stadens gator och torg utan att varje steg registreras. Den oro många nu känner väcker starka känslor och gör det svårt att ta till sig av den forskning som finns på området.

Olika undersökningar har gjorts av övervakningskamerornas effektivitet i London, Oslo, Stockholm och många andra städer. Resultaten är samstämmiga och visar att kameror inte har annat än en marginell effekt. Vi har kunnat se flera exempel på att terrorister inte låter sig avskräckas av övervakningskameror. Det samma gäller våldsverkare. Nästan alla våldsbrott på allmänna platser begås av berusade och upprörda personer. De har ingen tanke på övervakning när känslorna tar över och knytnävarna kommer fram. Att begränsa alkoholserveringen har visat sig betydligt mer effektivt än att massövervaka alla hederliga medborgare som rör sig i staden.

Även om kameror inte förhindrar brott så kan man lätt tro att de i vart fall ökar uppklarandet av brott. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) studerade nyligen (PDF) den kameraövervakningen som på försök skett på Stureplan och på Medborgarplatsen i Stockholm. De kunde konstatera att inga tydliga effekter kunde ses. Kamerorna varken förhindrande brott eller ens hjälpte till att klara upp de brott som begicks.

Dessa knastertorra vetenskapliga fakta visar att övervakningskameror inte ger någon ökad trygghet. Detta vill dock inte kameraförsäljarna i säkerhetsbranschen höra talas om. De vill inte att du ska tänka logiskt och rationellt. De vill att vi alla ska styras av våra känslor. De verkar faktiskt vilja att vi ska vara rädda. När vi alla andra förfasas över hemska våldsdåd i vår värld så ser de istället en möjlighet att få kränga fler kameror och säkerhetslösningar.

”Det publika samtalet om säkerhetskameror är viktigt eftersom jag vet att vi kameravänner kommer att få som vi vill även om det kommer att ta lite tid. När hotbilderna blir tillräckligt starka så kommer kamerasidan att rycka fram.”

/Björn Eriksson, ordförande SäkerhetsBranschen, Trygghetskamerans Dag 2015

När forskningen nu tydligt visar att övervakningskameror inte fungerar så måste vi kämpa emot detta oproportionellt stora ingrepp i den personliga integriteten. Kamerorna ger ingen riktig trygghet. Det hjälper inte att kamerorna går under falskt flagg och kallas ”Trygghetskameror”.


Se även uppföljning i inlägget Aktion under ”Trygghetskamerans dag” om hur DFRI blev utkörda från Säkerhetsbranschens evenemang ”Trygghetskamerans Dag” 2016.[:]


[:sv]Replik till Ulvaeus om ökad övervakning[:]

[:sv]I en debattartikel i SvD argumenterar Björn Ulvaeus för en ökad övervakning i samhället. Nedan följer DFRI:s replik som SvD avböjde att publicera:

 

Övervakning tystar minoritetsåsikter och ger sämre förutsättningar för en bred demokratisk debatt, visar en studie i mediavetenskap från amerikanska Wayne State University, Detroit veckan innan påskhelgen. Urskillningslös övervakning av hela befolkningar har också dömts ut som oförenligt med de för närvarande gällande konventionerna om mänskliga rättigheter i Europa och Förenta nationerna. Dessa och andra faktorer borde mana till eftertanke innan man lättvindigt föreslår att utöka övervakningen för att hantera terrorhot i europeiska länder.

Generaliserad övervakning av hela befolkningar har inget bra facit. Trots att vi övervakar allt mer, på allt fler platser och med allt kraftfullare automatiska databehandlingsmetoder, blir vi inte tryggare. Tvärtom vittnar den svenska samtidsdebatten om att samhället blivit hårdare.

Oftast är det inte så att någonting som fungerar dåligt fungerar bättre bara man gör det mycket mer. Det är bättre att hitta sådant som fungerar bra, och göra mycket av det istället. Tyvärr är denna insikt inte ledande för våra regeringars arbete för att skydda samhällets demokratiska funktioner från konsekvenserna av terrorism.

Åsikts- och yttrandefrihet har alltid stått högt i kurs i den svenska debatten. Vi värderar dessa friheter som förutsättningar för vår demokrati. Vad både Förenta nationerna och Europarådet har påtalat i ett antal år, och vad den nyss släppta amerikanska forskningen ger stöd för, är att dessa friheter är avhängiga vår möjlighet att känna att vi inte är övervakade och att vi har makt över våra egna personligheter.

Våra mänskliga rättigheter till dataskydd och privatliv är inte sådana vi ständigt aktivt utövar, men att våra stater ger oss möjlighet att utöva dem när vi vill är en förutsättning för att vi till fullo ska kunna åtnjuta våra övriga friheter.

[:]


[:sv]Kakor, annonsblockering och integritet[:]

[:sv]Den senaste tiden har det på fler och fler webbplatser dykt upp krönikor som handlar om annonsblockering, inte minst sedan användare av Apples mobiltelefoner nu fått möjlighet att blockera reklam.

Jan Helin, chefredaktör på Aftonbladet överväger att blockera alla som blockar annonser. Washington Post har enligt uppgift redan genomfört adblock-blockering. IDG har skrivit en längre artikel om ämnet. Martin Appel krönikör i samma tidningskoncern tar i hårdare. ”Stoppa gratisätarna!” heter det. Därefter följer en utläggning om hur de som blockar annonser är som grannar i en bostadsrättsförening som inte hjälper till. Vad samtliga dock ”glömmer” att berätta är att de internetanvändare som vänligen tittar på reklamen inte bara profileras på ett olagligt sätt. De utsätts också för andra otäckheter.

Inte nog med att användaren profileras med information så som ålder, kön, intressen, etc. Denna information säljs också vidare. Tekniken som gör detta möjligt blev 2011 olaglig att genomföra utan besökarens samtycke. PTS är nu i slutfasen av sitt tillsynsarbete i ärendet. Givetvis har signalspanings-gänget redan upptäckt det fantastiska i spårningen och börjat använda det för sina egna syften. Det senare går delvis att avhjälpa med teknik, men teknik medför kostnader. Detta är få tidningar eller reklambolag intresserade av.

Den som surfar utan annonsblockering löper också en betydligt större risk att utsättas för skadlig kod (virus, trojaner etc). Problemet är så utbrett att det fått ett eget namn, ”malvertising”, en kombination av de engelska orden ”malware” och ”advertising”. Detta har givetvis redan hänt ett flertal gånger på svenska sajter.

Reglerna för annonsnätverken är hårda. Visst, som innehållsproducent kan du välja bort det mest störande, men inte utan att få betydligt mindre betalt. Allt bygger på att reklamen ska få exekvera kod på slutanvändarens dator via javascript eller flash, komponenter som ofta möjliggör den största integritetsöverträdelsen och som naturligtvis också är den största vektorn för skadlig kod mot webbläsare.

Men hallå, vem är det som gratisäter egentligen?

Så villkoren för att få läsa (eller vara med och städa på gården) är alltså att användare ska acceptera att:
– Så mycket personlig information som möjligt samlas in
– Som sedan säljs vidare till ett okänt antal parter
– Som används av underrättelsetjänster för att profilera dig
– Som ökar sannolikheten för att skadlig kod levereras till din webbläsare
– Utan att be om lov

Använder man en mobiltelefon så påverkas naturligtvis batteritid och telefonens rapphet, samt telefonräkningen. Användarna ska nu betala för nöjet att titta på annonser. Ändå är användarna som delar länkar och bidrar med trafik till sajterna. Givetvis slipper användaren inte några av nackdelarna genom att bli prenumerant. Nej, integritetsproblemen för användaren snarare ökar genom ständig inloggning. Det är inte konstigt att det är svårt att sälja detta.

Många skulle nog hävda att reklamföretag och webbplatser får skylla sig själva. Att de gått över gränsen. Det hade givetvis inte behövt bli så här. Ett arbete för att hantera integritetsproblemen med annonserna påbörjades 2011, men reklamindustrin var föga intresserad.

Trots oviljan från reklamindustrin och därmed också innehållsleverantörerna (DN, SvD m.fl.) att anpassa sig till en ny verklighet så gör Mozilla (Firefox) en insats för att laga det som är trasigt. I ett initiativ kallat ”blockparty” menar Mozilla att vi inte ska blockera annonser specifikt, utan att vi istället ska blockera oacceptabelt beteende. Detta skulle kunna vara sådant som t.ex.
• Bildinnehåll från tredjepart över en viss storlek
• Spårning från tredjepart
• Rörliga bilder
• Ljud
• Programkod från tredjepart
Listan kan göras lång. Ett tydligt tecken på att innehållsleverantörer och reklamköpare har en del att jobba på.

Pagefair, ett företag som under lång tid undersökt annonsblockering (och också tillhandahåller en annonsblockerar-blockerare), mäter att 25% av alla i Sverige använder annonsblockerare. Vi ligger med andra ord långt efter världsmästarna Polen på 35%. Pagefair har också undersökt vad som skulle få människor som inte installerat en annonsblockerare att göra detta. Över 50% ansåg att spårning på nätet skulle vara avgörande.

Interactive Advertising Bureau (IAB) avger en läpparnas bekännelse i en artikel där de lanserar initativet LEAN, ett försök att återfå förtroendet från alla som tröttnat på reklamindustrins övertramp. Samtliga punkter är lovvärda, men den uppmärksamme läsaren ser genast att det saknas något om spårning. Så vi har alltså en reklamindustri som lovar bot och bättring samtidigt som innehållsleverantörerna hotar med blockering mot de som ledsnat.

Det som talar emot att denna blockering verkligen kommer att ske är givetvis att det blir larvigt att blockera de som faktiskt använder internet i stor omfattning, dvs de med annonsblockerare, det är nämligen samma kundgrupp som delar artiklar. Blockera på, men acceptera då också att ”virala länkar” helt upphör.

Blockering har dock fler konsekvenser. Sannolikheten att ett ”enginering war” uppstår, där medel och motmedel mellan annonsblockerare och innehållsleverantörer ständigt utvecklas är stor, och inte något som innehållsleverantörerna har en rimlig chans att vinna.

Tyvärr är det också så att även om det skulle gå att låsa ute alla med annonsblockerare, tex med hjälp av sk betalväggar,  så sker något annat. Nyheter är nämligen en ”commodity” och de som inte längre kan nå etablerad media söker istället nyheter på annat håll. Den som blir först med att erbjuda spårsningsfria nyhter får alltså monopol på nyhetsfördelningen till 25% av internetanvändarna i Sverige och därmed möjligheten att påverka. Vi kan anta att de flesta inte kommer att vilja ge någon ensamt spelrum på den marknaden.[:]


[:en]DFRI summarizes data retention legislation[:sv]DFRI sammanställer om datalagringen[:]

[:en]Data retention and the data retention directive didn’t become a huge success in the EU — 10 out of 28 member states have already nullified the effects of the directive in national legislation or didn’t implement it in the first place. See the full list and read more here![:sv]Datalagring och datalagringsdirektivet blev ingen succé i Europa. 10 av 28 EU-länder har redan avskaffat den eller aldrig implementerat den. DFRI har hela listan, läs mer här.[:]