DFRI i intervju med TV4 Nyheterna angående nya lagändringen som förbjuder anonyma ägare till kontantkort för telefoner

Farligt – vi kan inte ha det så”, säger Elias Rudberg, medlem i DFRI och projektledare i projektet Fri- och Öppen E-legitimation

TV4 Nyheterna publicerade nyheten angående lagändringen som förhindrar ägare av om anonyma SIM-kort.

Nyheten och intervjun går att se hos TV4: https://www.tv4.se/artikel/2e5OSvCg2oaHWz2Qlp85Vb/farligt-vi-kan-inte-ha-det-sa


DFRI intervjuade i Sveriges Radio om rätten till att ha kontantkort anonymt och säkert

Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter, DFRI, har i intervju med Sveriges Radio tagit ställning för rätten till anonyma ägare till kontantkort vilket nu olagliggörs i Sverige. Intervjun finns att höra hos Sveriges Radio i deras inslag hos P4 Göteborg.

Här är några synpunkter:

  • Inga understödjande EU-direktiv. Så vitt DFRI känner till så finns det i dagsläget inga EU-direktiv som tvingar denna lagändring.
  • Brist på framgångsrika exempel. Så vitt DFRI känner till så finns det inte några fullvärdiga demokratier som kan fungera som goda exempel eller ge den vägledning som ger stödjer att denna lagändring som Sverige infört ger några viktiga och konkreta resultat.
  • Brist på underliggande bevis från demokratier. Det finns inga hänvisningar till att fullvärdiga demokratier som gjort denna typ av lagändring löser fler brott. Synsättet att staten ska kunna övervaka alla människors kommunikation hör inte hemma i en demokrati. Se Wikipedia-artikeln om Demokratiindex om ”Fullvärdiga demokratier”.
  • Bryter mot mänskliga rättigheter. Att kunna kommunicera anonymt och privat är en rättighet i ett fritt samhälle, detta enligt FNs deklaration för mänskliga rättigheter. Detta gäller självklart även telefonkommunikation.
  • Alla kommunikationsmedel ska behandlas lika. Brevhemligheten är en viktig princip för kommunikation via brev. Varför gäller inte detta även för kommunikation via dator eller telefon, oavsett kontantkort eller abonnemang? Nu ändras postlagen för att kunna anmäla misstanke om olagligheter, utan att tumma på brevhemligheten, vilket är en mer rimlig lagändring. Läs mer i reportaget hos SR.
  • Brist på empiriska bevis som motiverar lagändringen. Att hävda att registrerade kontantkort ökar chansen till att lösa brott finns det inte tydliga underlag för.
  • Brottsligheten flyttar till andra kommunikationer och brottsmetoder riskerar utvecklas. Risken att kriminella flyttar till andra och mer anonyma kommunikationssätt är större. Alternativt använder andras identiteter, så kallade målvakter och gömmer sig ännu mer för polisutredningar, rättsväsendet och det demokratiska samhället i stort. Risken för ett parallellsamhälle eller skuggsamhälle utanför demokratins kontroll kan öka. Utvecklingen har sett likadan ut med övervakningskameror (som idag ibland kallas ”trygghetskameror”) där brottsmetoder vidareutvecklats.
  • Yrkesgrupper i behov av anonymitet riskerar sin säkerhet. Flera arbetsgrupper och professioner kan riskera sin säkerhet i jobbet, t.ex. politiker, journalister, poliser, säkerhetspersonal och andra som potentiellt kan råka ut för hot och våld.
  • Visselblåsardirektivet från EU med visselblåsarlagen riskerar undergrävas. Visselblåsare kanske inte vågar berätta om missförhållanden när de inte längre kan kommunicera anonymt.
  • F.d. kriminella kan få svårare att lämna sitt förflutna. Personer som lämnat en kriminell livsstil och bakgrund kan riskera att få sin identitet röjd.
  • Personer med skyddad identitet av olika skäl kan riskera sin säkerhet och hälsa. Detta blir extra känsligt om personer med skyddad identitet får sina registrerade nummer läckta efter en potentiellt lyckad cyberattack mot teleoperatörer, t.ex. ransomware-attack (kidnappningsattack) eller identiteten röjd på andra sätt.
  • Extra fara för alla personer som använder betalningstjänsten Swish. Fler oskyldiga människor kan nu utsättas för ovälkomna nummerupplysningar där förövare kollar upp nummer som är registrerade hos betalningstjänsten Swish. Trots stor risk för användare så tillåter Swish fortfarande för vem som helst att kolla upp vilket nummer som helst utan att användare kan skydda sig mot denna typ av ”nummerupplysning” när ett nummer väl är registrerat hos Swish. Detta gör att förövare och personer med ont uppsåt mot en person kan verifiera identitet på den som fått sitt nummer exponerat och därmed är identiteten för personen röjd och säkerheten riskeras.
  • Försvårar för turister och kan skada Sveriges rykte utomlands. Det försvårar för turister att enkelt skaffa ett svenskt telefonnummer vid längre besök och det kan skada Sveriges rykte och internationella anseende att upplevas som smidigt och digitalt samhälle. Dels är det alltid en bökig process med hur icke-medborgare ska identifiera sig. Vill personer kunna köpa ett kort måste de antagligen ha sina pass med sig. Det gör det mycket mer komplicerat att sälja SIM-kort t.ex. i automater på flygplatser, dela ut dem gratis, eller i förväg via postorder.
  • Risk för sämre affärer för teleoperatörer och SIM-kortsförsäljare. Lagändringen riskerar försämra ekonomin för teleoperatörer och göra det svårare för de som driver företag och annan laglig ekonomisk verksamhet som involverar telefonnummer och temporära telefonnummer.
  • Kan försvåra för integrationen i Sverige. Det försvårar även för de personer som är nya invånare i Sverige och vill etablera sig snabbt i landet där denna lagändring kan göra integrationsprocessen ännu svårare och ännu mer byråkratisk. Ett liknande exempel är hur det redan är svårt att komma igång med bankkonto och därmed digital verifiering med e-legitimation. Läs mer om problematiken vid DFRI-projektet om fri och öppen e-legitimation.

[:sv]Regeringen kör över kritik mot inhämtningslagen[:]

[:sv]

DFRI har tillsammans med FORES, SICS och Dataskydd.net skickat in en ett skarpt formulerat brev till riksdagen där vi protesterar mot Justitiedepartementets förslag om ändringar i lagen om inhämtning av elektroniska abonnentuppgifter. Trots den starka kritik som riktades mot utredningen av lagen i remissförfarandet för utredningen SOU 2015:31 har Justitiedepartementet valt att ha kvar lagen under ytterligare en period med hänvisning till EU-domstolens pågående prövning av datalagring i fallet PTS mot Tele2.

Förändringen rör en förlängning av lagens 3 §, som ger omfattande möjligheter för flera myndigheter att utan föregående oberoende granskning (i till exempel domstol) begära ut information om vem som har ringt vem, hur länge och varifrån kontakten upprättats.

Justitiedepartementets förslag behandlades i en onumrerad promemoria som inte publicerades på internet. Promemorian gjordes bara tillgänglig för ett mycket litet antal kritiska remissinstanser och propositionen är i stort sett identisk med promemorian. Departementet gör inga anspråk på att ha läst eller förstått kritiken som riktades mot inhämtningslagen i remissrundan förra året.

DFRI, Fores, SICS och Dataskydd.net har gjort gemensam sak för att försvara integriteten i remissförfarandet. För att det ska vara värdefullt för organisationer att skriva remissyttranden och bidra till den politiska processen så måste departementen kunna ta till sig av de inkomna synpunkterna. Att låtsas som att kritiken inte funnits och istället hänvisa till EU-domstolen skapar ett intryck av att departementen – istället för att vara öppna för information – bara under tvång från domstol kommer att låta bli att genomföra opopulära åtgärder på gränsen till vad som är människorättsligt tillåtet.

Läs mer:

Skrivelse till Riksdagen om inhämtningslagen

Inhämtningslagen (2012:278)

Fortsatt giltighet av tidsbegränsad bestämmelse i inhämtningslagen

Regeringskansliets lista över remissvar till utredningen om datalagring och integritet (2015-09-09)

Promemorian (ej publicerad på regeringens hemsida) (2016-02-25)

Promemorians remisslista (ej publicerad på regeringens hemsida) (2016-02-25)

[:]


Mobilkartläggning bryter mot lagen

[:sv]

Se även Slaget om staden – andra delen, Öppet brev från Bumbee Labs, Slaget om staden – om rätten till anonyma söndagspromenader och annat om mobilkartläggning.


Framgång för den personliga integriteten i ett område DFRI varit engagerad i det senaste året – mobilkartläggning!

DFRI genomförde i november 2014 en aktion i Västerås för att uppmärksamma att företagarna i Västerås Citysamverkan AB anlitat Bumbee Labs AB för att på prov installera ett system som spårar individer som bär mobiltelefoner med wifi. Vi ifrågasatte rimligheten i urskillningslös spårning utan explicit medgivande och Bumbee Labs svarade bland annat att de kontaktat Datainspektionen som nekat att granska produkten. Efter att media uppmärksammat systemet beslöt Datainspektionen sig för att genomföra en granskning. Resultatet visar nu att besöksflödena i Västerås mäts för noggrant (2015-06-22, diarienummer 2729-2014, pdf).

Datainspektionens granskning visar att det system som används i Västerås för att mäta besöksflöden via personers mobiltelefoner inte är tillåtet i sin nuvarande utformning eftersom det går att spåra hur enskilda personer rör sig i stadskärnan.

Datainspektionen förelägger Västerås Citysamverkan AB att upphöra med behandlingen eller, alternativt, att vidta åtgärder för att komma till rätta med de brister som anges ovan och som närmare utvecklas i skälen till detta beslut. Om bolaget inte upphör med behandling utan avser att vidta åtgärder för att rätta till de brister som anges ovan, föreläggs bolaget att komma in med en åtgärdsplan som beskriver vilka åtgärder som bolaget avser att vidta för att åtgärda de ovan konstaterade bristerna. Åtgärdsplanen ska kommit in till Datainspektionen senast den 30 september 2015.

Framförallt är det viktigt att Datainspektionen anser att telefonens mac-adress kan anses vara en personuppgift under personuppgiftslagen.

En allt för restriktiv tolkning av begreppet personuppgifter när det gäller unika identifierare av mobiltelefoner skulle kunna riskera en försvagning av det skydd för den personliga integriteten som personuppgiftslagen avser att skydda. Med beaktande av att detta skydd är en del av rätten till privatliv som utgör en grundläggande fri- och rättighet enligt Europakonventionen och EU-stadgan anser Datainspektionen att begreppet personuppgift i lagen måste tolkas så att inte utfallet påverkar lagens ändamålsenliga verkan och det effektiva och fullständiga skydd för enskildas grundläggande fri- och rättigheter som dataskyddsdirektivet avser att säkerställa.

Att lagra mac-adresser i hashad form är inte heller det tillräckligt för att avidentifiera individer enligt Datainspektionen, vilket DFRI och styrelseledamoten Patrik Wallström skrivit om i artikeln MAC-adresser är personuppgifter?

Vi i DFRI är såklart glada att Datainspektionen gått på samma linje – en vinst för allas våra privatliv!

Artiklar i media

[:]