Ordförande för DFRI talar under demonstration mot Chat Control på Mynttorget 20 maj 15:00

Denna lördag 20:e maj klockan 15:00 så arrangerar DFRIKamratdataföreningen Konstellationen och 5 juli-stiftelsen en demonstration mot lagförslaget Chat Control. Det är EU-kommissionens grundlagsvidriga lagförslag om digital massövervakning. Demonstrationen sker på Mynttorget i Stockholm. Mer praktisk information finns här: ChatControl.se/demo-sthlm/

Välkommen att demonstrera och vara med när DFRI:s ordförande, Mattias Axell, håller tal om ämnet. Vad riskerar Chat Control göra med samhället och vår demokrati? Enligt DFRI är det ett hot och en fara:

Om lagförslaget godkänns är detta ytterligare ett skrämmande steg mot total övervakning och ett samhälle med kraftigt inskränkta demokratiska och digitala fri- och rättigheter. Liknande lagar hittas idag i totalitära stater, som till exempel Kina. Unicef varnar för att lagen skulle komma att hota barns integritet som skyddas av Barnkonventionen, eftersom det tar bort barnens rätt till privatliv och privat kommunikation. Dessutom går det helt på tvärs med Sveriges grundlagsskyddade yttrandefrihet, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, liksom Europakonventionen. Vidare finns risker med både dataläckage och spionage, vilket innebär att det inte kan ges några som helst garantier för att materialet inte sprids vidare.” – DFRI om ChatControl.

Demonstrationen arrangeras av DFRIKamratdataföreningen Konstellationen och 5 juli-stiftelsen som en protest mot de kränkningar av digitala friheter och digitala rättigheter och den övervakning som förslaget kommer att innebära för oss medborgare. Välkommen att vara med och göra din röst hörd! Kom och stå upp för att friheter och rättigheter ska gälla även digitalt – och självklart även på Internet!


DFRI intervjuade i Sveriges Radio om rätten till att ha kontantkort anonymt och säkert

Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter, DFRI, har i intervju med Sveriges Radio tagit ställning för rätten till anonyma ägare till kontantkort vilket nu olagliggörs i Sverige. Intervjun finns att höra hos Sveriges Radio i deras inslag hos P4 Göteborg.

Här är några synpunkter:

  • Inga understödjande EU-direktiv. Så vitt DFRI känner till så finns det i dagsläget inga EU-direktiv som tvingar denna lagändring.
  • Brist på framgångsrika exempel. Så vitt DFRI känner till så finns det inte några fullvärdiga demokratier som kan fungera som goda exempel eller ge den vägledning som ger stödjer att denna lagändring som Sverige infört ger några viktiga och konkreta resultat.
  • Brist på underliggande bevis från demokratier. Det finns inga hänvisningar till att fullvärdiga demokratier som gjort denna typ av lagändring löser fler brott. Synsättet att staten ska kunna övervaka alla människors kommunikation hör inte hemma i en demokrati. Se Wikipedia-artikeln om Demokratiindex om ”Fullvärdiga demokratier”.
  • Bryter mot mänskliga rättigheter. Att kunna kommunicera anonymt och privat är en rättighet i ett fritt samhälle, detta enligt FNs deklaration för mänskliga rättigheter. Detta gäller självklart även telefonkommunikation.
  • Alla kommunikationsmedel ska behandlas lika. Brevhemligheten är en viktig princip för kommunikation via brev. Varför gäller inte detta även för kommunikation via dator eller telefon, oavsett kontantkort eller abonnemang? Nu ändras postlagen för att kunna anmäla misstanke om olagligheter, utan att tumma på brevhemligheten, vilket är en mer rimlig lagändring. Läs mer i reportaget hos SR.
  • Brist på empiriska bevis som motiverar lagändringen. Att hävda att registrerade kontantkort ökar chansen till att lösa brott finns det inte tydliga underlag för.
  • Brottsligheten flyttar till andra kommunikationer och brottsmetoder riskerar utvecklas. Risken att kriminella flyttar till andra och mer anonyma kommunikationssätt är större. Alternativt använder andras identiteter, så kallade målvakter och gömmer sig ännu mer för polisutredningar, rättsväsendet och det demokratiska samhället i stort. Risken för ett parallellsamhälle eller skuggsamhälle utanför demokratins kontroll kan öka. Utvecklingen har sett likadan ut med övervakningskameror (som idag ibland kallas ”trygghetskameror”) där brottsmetoder vidareutvecklats.
  • Yrkesgrupper i behov av anonymitet riskerar sin säkerhet. Flera arbetsgrupper och professioner kan riskera sin säkerhet i jobbet, t.ex. politiker, journalister, poliser, säkerhetspersonal och andra som potentiellt kan råka ut för hot och våld.
  • Visselblåsardirektivet från EU med visselblåsarlagen riskerar undergrävas. Visselblåsare kanske inte vågar berätta om missförhållanden när de inte längre kan kommunicera anonymt.
  • F.d. kriminella kan få svårare att lämna sitt förflutna. Personer som lämnat en kriminell livsstil och bakgrund kan riskera att få sin identitet röjd.
  • Personer med skyddad identitet av olika skäl kan riskera sin säkerhet och hälsa. Detta blir extra känsligt om personer med skyddad identitet får sina registrerade nummer läckta efter en potentiellt lyckad cyberattack mot teleoperatörer, t.ex. ransomware-attack (kidnappningsattack) eller identiteten röjd på andra sätt.
  • Extra fara för alla personer som använder betalningstjänsten Swish. Fler oskyldiga människor kan nu utsättas för ovälkomna nummerupplysningar där förövare kollar upp nummer som är registrerade hos betalningstjänsten Swish. Trots stor risk för användare så tillåter Swish fortfarande för vem som helst att kolla upp vilket nummer som helst utan att användare kan skydda sig mot denna typ av ”nummerupplysning” när ett nummer väl är registrerat hos Swish. Detta gör att förövare och personer med ont uppsåt mot en person kan verifiera identitet på den som fått sitt nummer exponerat och därmed är identiteten för personen röjd och säkerheten riskeras.
  • Försvårar för turister och kan skada Sveriges rykte utomlands. Det försvårar för turister att enkelt skaffa ett svenskt telefonnummer vid längre besök och det kan skada Sveriges rykte och internationella anseende att upplevas som smidigt och digitalt samhälle. Dels är det alltid en bökig process med hur icke-medborgare ska identifiera sig. Vill personer kunna köpa ett kort måste de antagligen ha sina pass med sig. Det gör det mycket mer komplicerat att sälja SIM-kort t.ex. i automater på flygplatser, dela ut dem gratis, eller i förväg via postorder.
  • Risk för sämre affärer för teleoperatörer och SIM-kortsförsäljare. Lagändringen riskerar försämra ekonomin för teleoperatörer och göra det svårare för de som driver företag och annan laglig ekonomisk verksamhet som involverar telefonnummer och temporära telefonnummer.
  • Kan försvåra för integrationen i Sverige. Det försvårar även för de personer som är nya invånare i Sverige och vill etablera sig snabbt i landet där denna lagändring kan göra integrationsprocessen ännu svårare och ännu mer byråkratisk. Ett liknande exempel är hur det redan är svårt att komma igång med bankkonto och därmed digital verifiering med e-legitimation. Läs mer om problematiken vid DFRI-projektet om fri och öppen e-legitimation.

Pressmeddelande: DFRI stöder #BanSurveillanceAdvertising i internationell koalition kräver åtgärder mot övervakningsbaserad reklam

Grupper i Europa och USA efterfrågar åtgärder för att stoppa reklam som hotar medborgarnas rättigheter.

Varje dag exponeras konsumenter för omfattande kommersiell övervakning online. Detta leder till manipulation, bedrägeri, diskriminering och kränkningar av sekretess. Information om vad vi gillar, våra inköp, vår mentala och fysiska hälsa, sexuella läggning, plats och politiska åsikter samlas in. Dessa kombineras och används under sken av att rikta reklam.

I en ny rapport belyser det norska konsumentrådet (NCC) de negativa konsekvenserna av den kommersiella övervakningen från konsumenter och samhälle. Tillsammans med 55 organisationer och experter ber NCC myndigheter på båda sidor om Atlanten att överväga ett förbud. I Europa kan den kommande Digital Services Act lägga den rättsliga ramen för detta.

I USA bör lagstiftare ta tillfället i akt att anta omfattande integritetslagstiftning som skyddar konsumenterna.

– Insamlingen och användning av känsliga uppgifter om oss bryter mot vår rätt till privatliv och utsätter oss för manipulation, diskriminering och bedrägeri. Detta skadar individer, verksamheter och samhälle som helhet, säger Mattias Axell, ledamot i Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter.

I en norsk befolkningsundersökning som utförts av YouGov på uppdrag av NCC, säger konsumenter tydligt att de inte vill ha kommersiell övervakning. Bara en av tio respondenter var positiva till att kommersiella aktörer samlade in personlig information om dem online, medan endast en av fem tyckte att annonser baserade på personlig information är acceptabla.

– De flesta människor vill inte bli övervakade online eller ta emot annonser baserat på spårning och profilering. Dessa resultat speglar liknande undersökningar från Europa och USA. Detta borde skicka en kraftfull signal till beslutsfattare som undersöker hur man bättre kan reglera internet, säger Mattias Axell.

Politiker och organisationer i det civila samhället på båda sidor om Atlanten står alltmer mot dessa invasiva metoder. Till exempel har Europaparlamentet och Europeiska datatillsynsmannen (EDPS) redan uppmanat att betona och förbjuda övervakningsbaserad reklam. En koalition av konsument- och medborgerliga organisationer i USA har krävt ett liknande förbud. Betydande konsekvenser NCC-rapporten ”Time to ban surveillance-based Advertising” avslöjar olika skadliga konsekvenser som övervakningsbaserad reklam kan ha för individer och för samhället:

Manipulation

Företag med omfattande och intim kunskap om oss kan forma huvudmeddelandena som försöker nå oss när vi är mottagliga, till exempel för att påverka val eller för att avvärja viktminskningsprodukter, ohälsosam mat eller hasardspel.

Diskriminering

Kapacitet och automatisering av övervakningsbaserade reklamsystem ökar risken för diskriminering. Det kan vara till exempel genom att utesluta konsumenter baserat på inkomst, kön, ras, etnicitet eller sexuell läggning, plats eller genom att vissa konsumenter betalar för produkter eller tjänster.

Felaktig information

Bristen på kontroll över var annonser visas kan främja och finansiera falskt eller skadligt innehåll. Detta medför också stora utmaningar för förläggare och annonsörer när det gäller intäkter, anseendeskador och ogenomskinliga försörjningskedjor.

Undergräver konkurrensen

Övervakningsaffärsmodellen gynnar företaget som samlar in och behandlar information över olika tjänster och plattformar. Detta gör det svårt för mindre aktörer att konkurrera och påverkar negativt företag som respekterar konsumenternas grundläggande rättigheter.

Säkerhetsrisker

När tusentals företag samlar in och bearbetar enorma mängder personuppgifter ökar risken för identitetsstöld, bedrägeri och utpressning. NATO har beskrivit denna datainsamling som en nationell säkerhetsrisk.

Sekretessbrott

Insamling och användning av personuppgifter sker med liten eller ingen kontroll, både av stora företag och av företag som är okända för de flesta konsumenter. Konsumenterna har inget sätt att veta vilken data som samlas in, vem informationen delas med och hur den kan användas.

– Det krävs mycket för att rättfärdiga de negativa konsekvenserna av detta system. Ett förbud kommer bidra till en hälsosammare marknadsplats vilket hjälper till att skydda individer och samhälle, kommenterar Mattias Axell.

Bra alternativ

I rapporten pekar NCC på alternativa digitala reklammodeller som inte är beroende av konsumentövervakningen, och som ger annonsörer och utgivare mer övervakning och kontroll över var annonser visas och vilka annonser som visas.

– Det är sen länge fullt möjligt att sälja reklamutrymme utan att basera det på intima detaljer om kunden. Det finns flera lösningar för att visa annonser i relevanta sammanhang, eller där konsumenter själv rapporterar vilka annonser de vill se, säger Mattias Axell.

– Ett förbud mot övervakningsbaserad reklam skulle också bana väg för en mer transparent marknadsföringsmarknad. Detta minskar behovet av att dela stora delar av annonsintäkterna med tredje part, såsom datamäklare. Jämna villkor skulle bidra till att ge annonsörer och innehållsleverantörer mer kontroll och behålla en större andel av intäkterna.

Den samordnade pressen bakom rapporten och brevet illustrerar den växande beslutsamheten hos konsument-, digitala rättigheter, mänskliga rättigheter-organisationer och andra grupper i det civila samhället för att stoppa den utbredda affärsmodellen att spionera på allmänheten.

Vill du vara en del av uppropet?

Vänligen låt oss veta om du eller din organisation vill vara en del av denna uppmaning. Allt ni behöver göra är att skicka ett e-postmeddelande till Norska Förbrukerrådet och så kommer de lägga upp er på listan.

Öppet brev till politiker i EU och USA

Report: Time to ban surveillance-based advertising

Kunders attityd till övervakningsbaserad reklam

Originaltext på engelska


Ny styrelse och nya tag

Under söndagen hölls det årsmöte i DFRI. Utöver alla formella beslut som fattades blev det också en livlig debatt om föreningens framtid och våra arbetsmetoder. Vi behöver nu öka aktiviteten, växa i medlemsantal och få ett större genomslag för vårt opinionsarbete. Det finns starka kommersiella och politiska intressen som vill inskränka alla människors digitala rättigheter så därför blir vårt arbete ännu viktigare under 2020.

Tack till alla som har gjort olika insatser under förra året!

Styrelsen består sedan årsmötet 2020-02-16 av både gamla och nya namn, med delvis nya roller:

  • Sus Andersson, ledamot
  • Mattias Axell, ledamot
  • Peter Michanek, ordförande
  • Johan Nilsson, ledamot
  • Linus Nordberg, kassör
  • Julien Pinget, sekreterare
  • Patrik Wallström, ledamot
  • Elenor Weijmar, första suppleant

FRA-lag föreslås i Norge

Hugin och munin ser dig!

Ett förslag till en ny lag om etterretningstjenesten har varit ute på remiss i vårt grannland Norge. Lagen har vissa likheter med den så kallade FRA-lagen som infördes i Sverige efter en livlig debatt för tio år sedan. Det handlar om massövervakning av all elektronisk kommunikation som passerar den norska gränsen.

En stor del av den norska gränsen är ju mot Sverige så denna massövervakning riskerar att drabba många svenska innevånare. DFRI har tillsammans med dataskydd.net lämnat ett remissvar där vi är mycket kritiska till de inskränkningar av mänskliga rättigheter som lagen innebär.

Vårt remissvar (pdf, 6 sidor)

Lagförslaget (pdf, 395 sidor)