Pressmeddelande: DFRI stöder #BanSurveillanceAdvertising i internationell koalition kräver åtgärder mot övervakningsbaserad reklam

Grupper i Europa och USA efterfrågar åtgärder för att stoppa reklam som hotar medborgarnas rättigheter.

Varje dag exponeras konsumenter för omfattande kommersiell övervakning online. Detta leder till manipulation, bedrägeri, diskriminering och kränkningar av sekretess. Information om vad vi gillar, våra inköp, vår mentala och fysiska hälsa, sexuella läggning, plats och politiska åsikter samlas in. Dessa kombineras och används under sken av att rikta reklam.

I en ny rapport belyser det norska konsumentrådet (NCC) de negativa konsekvenserna av den kommersiella övervakningen från konsumenter och samhälle. Tillsammans med 55 organisationer och experter ber NCC myndigheter på båda sidor om Atlanten att överväga ett förbud. I Europa kan den kommande Digital Services Act lägga den rättsliga ramen för detta.

I USA bör lagstiftare ta tillfället i akt att anta omfattande integritetslagstiftning som skyddar konsumenterna.

– Insamlingen och användning av känsliga uppgifter om oss bryter mot vår rätt till privatliv och utsätter oss för manipulation, diskriminering och bedrägeri. Detta skadar individer, verksamheter och samhälle som helhet, säger Mattias Axell, ledamot i Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter.

I en norsk befolkningsundersökning som utförts av YouGov på uppdrag av NCC, säger konsumenter tydligt att de inte vill ha kommersiell övervakning. Bara en av tio respondenter var positiva till att kommersiella aktörer samlade in personlig information om dem online, medan endast en av fem tyckte att annonser baserade på personlig information är acceptabla.

– De flesta människor vill inte bli övervakade online eller ta emot annonser baserat på spårning och profilering. Dessa resultat speglar liknande undersökningar från Europa och USA. Detta borde skicka en kraftfull signal till beslutsfattare som undersöker hur man bättre kan reglera internet, säger Mattias Axell.

Politiker och organisationer i det civila samhället på båda sidor om Atlanten står alltmer mot dessa invasiva metoder. Till exempel har Europaparlamentet och Europeiska datatillsynsmannen (EDPS) redan uppmanat att betona och förbjuda övervakningsbaserad reklam. En koalition av konsument- och medborgerliga organisationer i USA har krävt ett liknande förbud. Betydande konsekvenser NCC-rapporten ”Time to ban surveillance-based Advertising” avslöjar olika skadliga konsekvenser som övervakningsbaserad reklam kan ha för individer och för samhället:

Manipulation

Företag med omfattande och intim kunskap om oss kan forma huvudmeddelandena som försöker nå oss när vi är mottagliga, till exempel för att påverka val eller för att avvärja viktminskningsprodukter, ohälsosam mat eller hasardspel.

Diskriminering

Kapacitet och automatisering av övervakningsbaserade reklamsystem ökar risken för diskriminering. Det kan vara till exempel genom att utesluta konsumenter baserat på inkomst, kön, ras, etnicitet eller sexuell läggning, plats eller genom att vissa konsumenter betalar för produkter eller tjänster.

Felaktig information

Bristen på kontroll över var annonser visas kan främja och finansiera falskt eller skadligt innehåll. Detta medför också stora utmaningar för förläggare och annonsörer när det gäller intäkter, anseendeskador och ogenomskinliga försörjningskedjor.

Undergräver konkurrensen

Övervakningsaffärsmodellen gynnar företaget som samlar in och behandlar information över olika tjänster och plattformar. Detta gör det svårt för mindre aktörer att konkurrera och påverkar negativt företag som respekterar konsumenternas grundläggande rättigheter.

Säkerhetsrisker

När tusentals företag samlar in och bearbetar enorma mängder personuppgifter ökar risken för identitetsstöld, bedrägeri och utpressning. NATO har beskrivit denna datainsamling som en nationell säkerhetsrisk.

Sekretessbrott

Insamling och användning av personuppgifter sker med liten eller ingen kontroll, både av stora företag och av företag som är okända för de flesta konsumenter. Konsumenterna har inget sätt att veta vilken data som samlas in, vem informationen delas med och hur den kan användas.

– Det krävs mycket för att rättfärdiga de negativa konsekvenserna av detta system. Ett förbud kommer bidra till en hälsosammare marknadsplats vilket hjälper till att skydda individer och samhälle, kommenterar Mattias Axell.

Bra alternativ

I rapporten pekar NCC på alternativa digitala reklammodeller som inte är beroende av konsumentövervakningen, och som ger annonsörer och utgivare mer övervakning och kontroll över var annonser visas och vilka annonser som visas.

– Det är sen länge fullt möjligt att sälja reklamutrymme utan att basera det på intima detaljer om kunden. Det finns flera lösningar för att visa annonser i relevanta sammanhang, eller där konsumenter själv rapporterar vilka annonser de vill se, säger Mattias Axell.

– Ett förbud mot övervakningsbaserad reklam skulle också bana väg för en mer transparent marknadsföringsmarknad. Detta minskar behovet av att dela stora delar av annonsintäkterna med tredje part, såsom datamäklare. Jämna villkor skulle bidra till att ge annonsörer och innehållsleverantörer mer kontroll och behålla en större andel av intäkterna.

Den samordnade pressen bakom rapporten och brevet illustrerar den växande beslutsamheten hos konsument-, digitala rättigheter, mänskliga rättigheter-organisationer och andra grupper i det civila samhället för att stoppa den utbredda affärsmodellen att spionera på allmänheten.

Vill du vara en del av uppropet?

Vänligen låt oss veta om du eller din organisation vill vara en del av denna uppmaning. Allt ni behöver göra är att skicka ett e-postmeddelande till Norska Förbrukerrådet och så kommer de lägga upp er på listan.

Öppet brev till politiker i EU och USA

Report: Time to ban surveillance-based advertising

Kunders attityd till övervakningsbaserad reklam

Originaltext på engelska


Ny styrelse och nya tag

Under söndagen hölls det årsmöte i DFRI. Utöver alla formella beslut som fattades blev det också en livlig debatt om föreningens framtid och våra arbetsmetoder. Vi behöver nu öka aktiviteten, växa i medlemsantal och få ett större genomslag för vårt opinionsarbete. Det finns starka kommersiella och politiska intressen som vill inskränka alla människors digitala rättigheter så därför blir vårt arbete ännu viktigare under 2020.

Tack till alla som har gjort olika insatser under förra året!

Styrelsen består sedan årsmötet 2020-02-16 av både gamla och nya namn, med delvis nya roller:

  • Sus Andersson, ledamot
  • Mattias Axell, ledamot
  • Peter Michanek, ordförande
  • Johan Nilsson, ledamot
  • Linus Nordberg, kassör
  • Julien Pinget, sekreterare
  • Patrik Wallström, ledamot
  • Elenor Weijmar, första suppleant

FRA-lag föreslås i Norge

Hugin och munin ser dig!

Ett förslag till en ny lag om etterretningstjenesten har varit ute på remiss i vårt grannland Norge. Lagen har vissa likheter med den så kallade FRA-lagen som infördes i Sverige efter en livlig debatt för tio år sedan. Det handlar om massövervakning av all elektronisk kommunikation som passerar den norska gränsen.

En stor del av den norska gränsen är ju mot Sverige så denna massövervakning riskerar att drabba många svenska innevånare. DFRI har tillsammans med dataskydd.net lämnat ett remissvar där vi är mycket kritiska till de inskränkningar av mänskliga rättigheter som lagen innebär.

Vårt remissvar (pdf, 6 sidor)

Lagförslaget (pdf, 395 sidor)


DFRI är med och ställer krav på Facebook

Tillsammans med 25 andra organisationer har DFRI uppmanat Facebook att öppet berätta om hur de analyserar unga användares sinnesstämningar och sedan låter annonsörer och andra utnyttja denna information.

Facebook, Inc. should immediately release all documents describing how it collected and analyzed psychological information it recently collected about its youngest users, some as young as 14, and college students, Public Citizen and a coalition of 25 groups said in a letter to the corporation today.

Se mer här och hela PDF:en med brevet finns också tillgänglig.


Övervakningskameror ger ingen trygghet

Det är oroliga tider. Många skräms av terrordåd och rapporter om gatuvåld. Våra politiker vill möta människors oro genom att visa handlingskraft. Då är det lätt att lockas av de förföriska erbjudanden som säkerhetsbranschen har om att mer övervakning ska lösa alla problem. Detta är dock en illusion som inte håller för närmare granskning.

Kameravännerna säger att kameror förhindrar brott, gör det lättare att klara upp brott och gör att människor blir tryggare. Vi som kämpar för mänskliga rättigheter menar istället att vi alla har rätt till ett privatliv. Vi ska kunna röra oss fritt på stadens gator och torg utan att varje steg registreras. Den oro många nu känner väcker starka känslor och gör det svårt att ta till sig av den forskning som finns på området.

Olika undersökningar har gjorts av övervakningskamerornas effektivitet i London, Oslo, Stockholm och många andra städer. Resultaten är samstämmiga och visar att kameror inte har annat än en marginell effekt. Vi har kunnat se flera exempel på att terrorister inte låter sig avskräckas av övervakningskameror. Det samma gäller våldsverkare. Nästan alla våldsbrott på allmänna platser begås av berusade och upprörda personer. De har ingen tanke på övervakning när känslorna tar över och knytnävarna kommer fram. Att begränsa alkoholserveringen har visat sig betydligt mer effektivt än att massövervaka alla hederliga medborgare som rör sig i staden.

Även om kameror inte förhindrar brott så kan man lätt tro att de i vart fall ökar uppklarandet av brott. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) studerade nyligen (PDF) den kameraövervakningen som på försök skett på Stureplan och på Medborgarplatsen i Stockholm. De kunde konstatera att inga tydliga effekter kunde ses. Kamerorna varken förhindrande brott eller ens hjälpte till att klara upp de brott som begicks.

Dessa knastertorra vetenskapliga fakta visar att övervakningskameror inte ger någon ökad trygghet. Detta vill dock inte kameraförsäljarna i säkerhetsbranschen höra talas om. De vill inte att du ska tänka logiskt och rationellt. De vill att vi alla ska styras av våra känslor. De verkar faktiskt vilja att vi ska vara rädda. När vi alla andra förfasas över hemska våldsdåd i vår värld så ser de istället en möjlighet att få kränga fler kameror och säkerhetslösningar.

”Det publika samtalet om säkerhetskameror är viktigt eftersom jag vet att vi kameravänner kommer att få som vi vill även om det kommer att ta lite tid. När hotbilderna blir tillräckligt starka så kommer kamerasidan att rycka fram.”

/Björn Eriksson, ordförande SäkerhetsBranschen, Trygghetskamerans Dag 2015

När forskningen nu tydligt visar att övervakningskameror inte fungerar så måste vi kämpa emot detta oproportionellt stora ingrepp i den personliga integriteten. Kamerorna ger ingen riktig trygghet. Det hjälper inte att kamerorna går under falskt flagg och kallas ”Trygghetskameror”.


Se även uppföljning i inlägget Aktion under ”Trygghetskamerans dag” om hur DFRI blev utkörda från Säkerhetsbranschens evenemang ”Trygghetskamerans Dag” 2016.