DFRI lämnar synpunkter till USA:s högsta domstol

Under våren 2018 ska US Supreme Court avgöra fallet United States v. Microsoft CorpFrågan är vilken rätt USA och dess myndigheter har att begära att amerikanska företag ska lämna ut mejl och andra personuppgifter om kunderna, även när dessa uppgifter är lagrade i andra länder.

DFRI har tillsammans med Privacy International och 25 andra organisationer lämnat in ett yttrande till domstolen i ärendet.

I det aktuella fallet finns personuppgifterna huvudsakligen lagrade på Irland och omfattas därför av nationella och europeiska bestämmelser om dataskydd och rätt till privatlivsskydd. Det finns sedan tidigare olika överenskommelser med USA om hur en begäran från deras polismyndigheter ska hanteras med respekt för europeiska bestämmelser. Nu försöker dock FBI kringgå dessa bestämmelser. Det riskerar att leda till att även andra länder tycker att de har rätt att bestämma långt utanför det egna landets gränser.


Angående proposition 2013/14:KU6 Sekretess i det internationella samarbetet

Riksdagsledamot, rösta emot proposition 2013/14:KU6 Sekretess i det internationella samarbetet

Idag har DFRI skickat ett mejl till riksdagens samtliga ledamöter. Du kan följa eventuell uppföljning till korrespondensen på vår wiki-sida för proposition 2013/14:KU6.

Varför gör vi det här?

DFRI vill ha transparens i de beslutsprocesser som rör inskränkningar i medborgares digitala fri- och rättigheter. Vi tror att proposition 2013/14:KU6 ökar hemlighetsmakeriet och minskar förtroendet för de demokratiska processerna.

Vi har tillsammans med andra föreningar engagerat sig i öppenhetsfrågor kring arbetet med ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement). Framför allt är det den övervakning som det stipulerade samarbetet mellan rättighetsinnehavare och internetleverantörer som ACTA riskerade att skapa som direkt berört DFRI:s syfte.

För att kunna ha åsikter om ett internationellt avtal måste man veta exakt vad som står i texten. DFRI är medlem i EDRi (European Digital Rights), som har engagerat sig mycket i att få tillgång till ACTA-dokument, till exempel med ett ärende hos EU-ombudsmannen.

Vi har även följt FFII:s (Foundation for a Free Information Infrastructure) arbete. FFII har sammanfattat transparensproblematiken i ett brett ärende hos EU-ombudsmannen som täcker EU-parlamentets arbete under slutfasen av processen.

DFRI har genom eget initiativ aktivt arbetat med att få ut ett (1) ACTA dokument från EU:s institutioner. Det tog åtta (8) månader.

Detta är bakgrunden till att DFRI engagerar sig mot proposition 2013/14:KU6. Vi tror att den kommer att göra det svårare för oss att följa och förstå konsekvenserna av andra handelsavtal i framtiden. Det främsta exemplet är TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) – ett handelsavtal som täcker många fler områden än ACTA gjorde, inklusive det ACTA innehöll.

Det är mycket troligt att TTIP kommer att innehålla frågor som kommer att påverka medborgerliga fri- och rättigheter på internet. Om riksdagen får svårare att kontrollera och debattera sådana förslag kommer DFRI att få det ännu mycket svårare. ”The negotiations and their texts are not themselves public.”

Det är därför vi gör det här!