Lagrådsremiss om hemlig dataavläsning

Regeringen har i oktober lämnat en lagrådsremiss om hemlig dataavläsning. DFRI:s kritiska remissvar från förra året nämns flera gånger – men regeringen väljer att ändå gå vidare med ett lagförslag. Det föreslås träda i kraft den 1 mars 2020.


Misstänkta brottslingar använder allt oftare kryptering, som gör det svårt att spåra dem via de metoder som brottsbekämpande myndigheter använder idag, som exempelvis hemlig avlyssning. Därför vill regeringen få till en lag som gör det möjligt att placera spionprogram i exempelvis misstänktas datorer och mobiltelefoner. Systemskydd ska kunna brytas eller kringgås och tekniska sårbarheter ska få utnyttjas.


När förslaget kom lämnade DFRI ett mycket kritiskt remissvar. DFRI ser förslaget om hemligt dataavläsning som ett synnerligen omfattande intrång i rätten till privatliv och skyddet av den personliga integriteten. Dessutom kan verktyg som används för hemlig dataavläsning också innebära stora risker för hela samhället. Genom att aktivt söka efter eller köpa sårbarheter i informationssystem och sedan bygga verktyg för att utnyttja dessa säkerhetsluckor utsätts allmänheten för stora risker. 


I lagrådsremissen avfärdar regeringen de kritiska synpunkter som inkommit från DFRI och flera andra remissinstanser. De risker som uppstår till följd av minskad informationssäkerhet kan enligt regeringen accepteras.

DFRI anser att målet med brottsbekämpning borde vara att göra tillvaron säkrare för landets invånare, inte att utsätta oskyldiga för större risker!


Hemlig dataavläsning ökar brottsligheten

DFRI har bjudits in att lämna synpunkter på utredningen Hemlig dataavläsning – ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet.

DFRI avstyrker förslaget om att införa hemlig dataavläsning som ett hemligt tvångsmedel i Sverige. Ett sådant tvångsmedel skulle innebära ett synnerligen omfattande intrång i rätten till privatliv och skyddet av den personliga integriteten. Det har dessutom visat sig att de verktyg som används för hemlig dataavläsning medför stora risker för samtliga invånare, näringsliv, myndigheter och samhället i övrigt. De eventuella effektivitetsvinster som finns för brottsbekämpande myndigheter är inte tillräckligt stora för att motivera användandet av dessa riskabla metoder.

Risken för brottslighet kan öka med hemlig dataavläsning

Målet med brottsbekämpning borde vara att göra tillvaron säkrare för landets invånare, inte att utsätta oskyldiga för större risker. Det riskerar dock att bli fallet eftersom de verktyg som utvecklas för att genomföra hemlig dataavläsning kan komma att användas för helt andra syften, om de kommer i händerna på exempelvis kriminella ligor eller utländska underrättelsetjänster. Genom att aktivt söka efter eller köpa sårbarheter i informationssystem och sedan bygga verktyg för att utnyttja dessa säkerhetsluckor utsätts allmänheten för stora risker. Om man väljer att inte rapportera dessa brister, för att istället kunna använda dem till hemlig dataavläsning av ett litet fåtal brottsmisstänkta individer, lämnas alla andra fortsatt allt mer sårbara för intrång.

Stora risker och skador för samhället

Intrångsverktyg från NSA användes i maj 2017 till ett av historiens allvarligaste virusangrepp på datorer, under namnet WannaCry. Det är ännu svårt att fullt ut analysera vilka konsekvenser detta har fått. Klart är att dock att minst 230.000 datorer runt om i hela världen drabbats. Enorma värden har gått förlorade för privatpersoner, företag och myndigheter. Exempelvis har sjukhus i era länder lamslagits med ännu oklara följder för patienternas liv och hälsa. Angreppet utnyttjade ett säkerhetshål som hade varit känt för amerikanska NSA en längre tid. Detta angrepp kunde ha undvikits om det hade rapporterats till tillverkaren, så att hålet hade kunnat täppas till i tid. Istället valde NSA att lämna miljontals datorer sårbara, för att själva kunna utnyttja säkerhetshålet till att i hemlighet spionera på innehållet i människors datorer.

Det är enligt DFRI:s bestämda uppfattning inte till gagn för alla laglydiga invånare i Sverige att deras myndigheter ägnar sig åt hemlig dataavläsning.

Vårt remissyttrande över SOU 2017:89 (pdf, 3 sidor)

Utredningen om hemlig dataavläsning (pdf, 695 sidor)


Vi avfärdar generell datalagring

DFRI har bjudits in att lämna synpunkter på utredningen Datalagring – brottsbekämpning och integritet.

DFRI underkänner utredningens slutsats att svensk lagstiftning skall fortsätta tillåta generell lagring av trafik- och lokaliseringsuppgifter. Detta strider mot EU-rätten. Vi uppmanar regeringen att sluta förhala och istället utreda frågan på riktigt så att svensk lag anpassas till utslagen från EU-domstolen.

Vårt remissyttrande över SOU 2017:75 (pdf, 4 sidor)

Utredningen (pdf, 414 sidor)

Övriga remissyttranden