Tänk om regeringen och riksdagen behandlade skattefinansierad IT som offentlig infrastruktur?

Tänk för ett ögonblick att vår regering skulle hantera vår offentliga infrastruktur, som våra gator och offentliga byggnader, på samma sätt som den hanterar vår digitala infrastruktur:

Våra förtroendevalda i riksdagen skulle jobba i ett hyrt utrymme där de inte vore tillåtna att rösta för striktare miljölagstiftning för att ägaren – ett multinationellt bolag – inte tillät den typen av röstning i sina lokaler. Inte heller skulle det tillåta en sen länge försenad uppdatering till mer än 500 sittplatser.

Det leder till att en del riksdagsmedlemmar får stå utanför, på gatan. Och några korsningar bort rivs ett nytt gym redan ned till grunden, bara sex månader efter att det byggdes. Det ersätts av en exakt kopia – till hög kostnad. Och den enda skillnaden: Den nya tillverkaren erbjuder också “Streetbasket” som en adderad funktionalitet. Under tiden, varje natt, genom en dold bakdörr i stadshuset, blir dokument som innehåller känslig information om stadsbor, allt från bankdata till sjukvårdsuppgifter, stulna.

Men ingen är tillåten att göra något åt det, för att leta efter bakdörrar och låsa dem skulle strida mot det signerade användaravtalet. Och absurt som det låter, när det handlar om vår digitala infrastruktur – saker som programvara och applikationer, som vår regering använder varje dag – är den här jämförelsen ganska träffsäker.

För mestadels, upphandlar våra myndigheter proprietär programvara. Det betyder att massor av pengar går till licenser som varar under en begränsad tid och begränsar våra rättigheter. Vi tillåts inte att använda vår infrastruktur på ett rimligt sätt. Och eftersom källkoden till proprietär programvara vanligtvis är en affärshemlighet, blir sökning efter säkerhetshål eller avsiktligt installerade bakdörrar extremt svårt och till och med olagligt. Men våra offentliga administrationer kan göra bättre!

Om all offentligt finansierad programvara var Fri och Öppen programvara, kunde vi använda och dela vår infrastruktur till vad som helst och så länge vi ville. Vi skulle kunna uppgradera den, reparera den, och bygga om den hur som helst för att anpassa den till våra behov. Och eftersom den “Öppna Källkoden” i Fri Programvara innebär att ritningen är öppet läsbar för alla, blir sökning och stängning av säkerhetshål mycket lättare. Och om något praktiskt brukbart och tillförlitligt var skapat digitalt, kan du inte bara återanvända ritningen över hela landet, men den faktiska kreationen kan distribueras var som helst, till och med internationellt!

Ett utmärkt exempel på det är “FixMyStreet“: Ursprungligen utvecklat i England som en Fri Programvaru-app för att rapportera, se och diskutera lokala problem som väggropar, används den nu över hela världen. Alla tjänar på det för att nya funktioner och förbättringar delas med alla. Om all vår programvara var utvecklad så här, kunde vi sluta krångla med restriktiva licenser och börja tänka på var och hur programvara kan hjälpa oss.

Vi kunde koncentrera oss på att skapa ett bättre samhälle för alla. Så, om du tycker att morgondagens infrastruktur borde ligga i våra egna händer, hjälp till genom att dela denna video och besök kampanjens webbplats och läs mer vad du kan göra i Sverige här.

Det är dags för oss att kräva:

Offentliga pengar?
– Offentlig kod!

Skriv under, gå med i DFRI och engagera dig!

Källa till video: https://media.fsfe.org/w/e4avhTKuNAM4eqiy8qdZsg
Källa till text: https://git.fsfe.org/pmpc/website/src/branch/master/site/static/video-subs/webvtt
Licens på text: https://git.fsfe.org/pmpc/website/src/branch/master/LICENSE – GNU GPLv3


DFRI stöder den europeiska kampanjen Right to Repair för Rätten att Reparera

Vi anser att alla ska ha rätt att reparera sina ägodelar. Det skulle inte bara vara mest meningsfullt för miljön, det skulle också skapa jobb och besvara konsumenternas önskemål om produkter som håller längre.

Det är därför DFRI precis gick med i den europeiska kampanjen Right to Repair (Rätten att Reparera)! En koalition av över 90 organisationer från 19 europeiska länder som kämpar för längre hållbara och mer reparerbara produkter och för att göra reparation till norm.

Mer specifikt vill kampanjen och vi se:

  • Produkter designade för att hålla och för att kunna repareras närhelst det behövs
  • Universell tillgång till prisvärda reservdelar och reparationsmanualer
  • Långsiktiga mjukvaruuppdateringar Information om produktens reparerbarhet för såväl medborgare som reparatörer vid inköpsstället

Läs mer om kampanjens krav här.

För att följa kampanjen, anmäl dig till dess nyhetsbrev.

Right to Repair logotyp

Varför startades kampanjen?

De senaste åren har miljöorganisationer, reparationsföretag och medborgaraktivister från hela världen fått nog av ett system som gör reparation av elektronik extra svår och bidrar till att miljoner ton e-avfall skickas till deponier varje år.

Reparationscaféer på gräsrotsnivå och omstartspartier tillhandahåller reparationer för produkter där det inte längre finns någon hållbar kommersiell modell och oberoende reparatörer gör sitt bästa med ibland väldigt liten tillgång till reservdelar och reparationsinformation.

Men dessa ansträngningar har sina gränser när systemet i sig verkar fientligt att stödja reparation och återanvändning.

Det är därför som flera europeiska organisationer som representerar gemenskaper som reparationsgrupper, aktörer inom reparationsekonomin, gör-det-själv-reparatörer och alla medborgare som vill förespråka sin rätt till reparation lanserades i början av september. Det är en kampanj för att upprätthålla trycket på europeiska beslutsfattare att anta ambitiösa lagstiftningsåtgärder som stöder och uppmuntrande reparation.

På EU-nivå finns det faktiskt en verklig möjlighet till förändring. År 2019 antogs nya regler som en del av ekodesign som kräver att tillverkare av produkter som tvättmaskiner och TV-apparater ska säkerställa tillgång till reparationsmanualer, vissa reservdelar och utforma dem på ett sätt som förenklar demontering för reparation.

Nu ber vi snarast om:

  1. Ekodesign för alla produkter inklusive smartphones
  2. Nationella register för oberoende reparatörer
  3. Ett reparationsindex för att informera konsumenterna

För att göra det behöver den internationella kampanjens och DFRI ditt stöd! Anmäl dig här (länk till formuläret för kampanjnätverkets nyhetsbrev) om du vill hålla dig uppdaterad med vad som händer med kampanjen och hur du kan engagera dig. Kontakta kampanjen via denna länk här eller via e-post om du vill bli en medlem i kampanjen med din organisation.

Originalpostning på engelska: https://repair.eu/news/the-right-to-repair-european-campaign-is-live/


DFRI ställer sig bakom kampanjen PublicCode.eu – offentliga pengar, offentlig kod!


Offentligt finansierad programvara måste vara Fri och öppen programvara. Medan det finns massor av bra anledningar till detta är många politiker fortfarande omedvetna om detta och det vill vi ändra på.

Fri programvara ger alla rätten att använda, studera, dela och förbättra programvara. Det främjar andra fundamentala friheter som yttrandefrihet, fri press och integritet samt ger bättre konkurrens.

Vad kan du göra?

Signera det öppna brevet för att ge budskapet större tyngd med din röst. Tiotusentals personer och hundratals organisationer har redan signerat.

Sprid budskapet! Vi behöver din hjälp att dela budskapet på din webbsida eller via redan förberedda kampanjmeddelanden på valfri plattform!

Vill du hjälpa till att sprida ordet?

Din hjälp välkomnas för att gilla och sprida DFRIs inlägg:

Mastodon: https://mastodon.social/@dfri/107801307270491388
Twitter: https://twitter.com/dfri_se/status/1493518508029845504
Linkedin: https://www.linkedin.com/feed/update/urn:li:activity:6899285135254966272/?actorCompanyId=27069763

Läs mer om kampanjprojektet, det öppna brevet och ställningstagandet här.


Rapport från möte om projekt för öppen och fri e-legitimation i Sverige

Missade du mötet om fri och öppen e-legitimation förra veckan?

På DFRIs e-postlista finns en sammanfattning och länkar och annat från mötet:

https://lists.dfri.se/listan/msg01898.html

Vill du bidra till att Sverige får ordentliga e-legitimationer som alternativ till BankID och FrejaID? Läs mer om det nystartade projektet här: https://www.dfri.se/projekt/e-legitimation/

Mejla mail@eliasrudberg.se för att få inbjudan till kommande e-postlista för projektet.


Vill du vara med och starta projekt för öppen och fri e-legitimation i Sverige? Delta på möte onsdag 15 september kl. 19:00

Delta i projektmötet

Tid: onsdag 15 september klockan 19:00-20:30
Plats: https://jitsi.eliasrudberg.se/e-id-meeting (en egen Jitsi-server utan spårning och sådant)
Vem kan vara med: alla som är intresserade av att delta i ett projekt om e-legitimation. Planen är att vid det mötet kan vi komma överens om att starta projektet och vi kan diskutera bland annat de olika punkterna här: https://www.dfri.se/projekt/projektguide-och-kriterier/
Så kom med ikväll onsdag 15 september 19:00.
Hoppas att så många som möjligt kan vara med då!

Frågor om mötet eller projektet

Skicka mejl till mail@eliasrudberg.se om du:
1. Har någon form av fråga eller annan återkoppling kring detta med en fri och öppen e-legitimation.
2. Vill delta i projektet på något sätt.

Varför behövs det här projektet?

Utgångspunkten är att e-legitimation är väldigt användbart och används mer och mer som en integral del i samhället – inte minst i kontakt med myndigheter. Det är därför viktigt att ha system för e-legitimation som respekterar digitala fri- och rättigheter. En viktig princip när det gäller digitala fri- och rättigheter är att var och en själv ska kunna bestämma vad hen vill installera på sin dator/smartphone/motsvarande. Staten ska till exempel inte bestämma vilket operativsystem du kör på din dator.

Problemet som det här projektet handlar om är att i dagsläget har vi i Sverige situationen att den som behöver använda e-legitimation måste använda operativsystem ägda och kontrollerade av Microsoft, Apple eller Google. Om någon insisterar på att använda system baserade på fri och öppen källkod (som GNU/Linux) kan den personen i praktiken inte använda e-legitimation. Vi tvingas välja mellan att antingen leva helt utan e-legitimation (vilket blir allt svårare), eller ge upp vår frihet och installera system som ger Microsoft/Apple/Google makt över oss.

Mer information: https://lists.dfri.se/listan/msg01875.html

Projektmål

Målet är att det ska finnas en fri och öppen lösning för svensk e- legitimation som ska kunna användas av alla, en lösning som respekterar våra digitala fri- och rättigheter. I stället för att kräva installation av saker som användaren inte kan kontrollera på användarens dator/smartphone/motsvarande bör systemet för e-legitimation öppet redovisa ett protokoll för hur man kommunicerar med systemet. Det blir då möjligt för alla att använda e- legitimation, oavsett vilken typ av dator/smartphone/motsvarande personen väljer att använda.

Vänliga hälsningar
Elias Rudberg
Medlem i DFRI