DFRI i intervju med TV4 Nyheterna angående nya lagändringen som förbjuder anonyma ägare till kontantkort för telefoner

Farligt – vi kan inte ha det så”, säger Elias Rudberg, medlem i DFRI och projektledare i projektet Fri- och Öppen E-legitimation

TV4 Nyheterna publicerade nyheten angående lagändringen som förhindrar ägare av om anonyma SIM-kort.

Nyheten och intervjun går att se hos TV4: https://www.tv4.se/artikel/2e5OSvCg2oaHWz2Qlp85Vb/farligt-vi-kan-inte-ha-det-sa


DFRI intervjuade i Sveriges Radio om rätten till att ha kontantkort anonymt och säkert

Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter, DFRI, har i intervju med Sveriges Radio tagit ställning för rätten till anonyma ägare till kontantkort vilket nu olagliggörs i Sverige. Intervjun finns att höra hos Sveriges Radio i deras inslag hos P4 Göteborg.

Här är några synpunkter:

  • Inga understödjande EU-direktiv. Så vitt DFRI känner till så finns det i dagsläget inga EU-direktiv som tvingar denna lagändring.
  • Brist på framgångsrika exempel. Så vitt DFRI känner till så finns det inte några fullvärdiga demokratier som kan fungera som goda exempel eller ge den vägledning som ger stödjer att denna lagändring som Sverige infört ger några viktiga och konkreta resultat.
  • Brist på underliggande bevis från demokratier. Det finns inga hänvisningar till att fullvärdiga demokratier som gjort denna typ av lagändring löser fler brott. Synsättet att staten ska kunna övervaka alla människors kommunikation hör inte hemma i en demokrati. Se Wikipedia-artikeln om Demokratiindex om ”Fullvärdiga demokratier”.
  • Bryter mot mänskliga rättigheter. Att kunna kommunicera anonymt och privat är en rättighet i ett fritt samhälle, detta enligt FNs deklaration för mänskliga rättigheter. Detta gäller självklart även telefonkommunikation.
  • Alla kommunikationsmedel ska behandlas lika. Brevhemligheten är en viktig princip för kommunikation via brev. Varför gäller inte detta även för kommunikation via dator eller telefon, oavsett kontantkort eller abonnemang? Nu ändras postlagen för att kunna anmäla misstanke om olagligheter, utan att tumma på brevhemligheten, vilket är en mer rimlig lagändring. Läs mer i reportaget hos SR.
  • Brist på empiriska bevis som motiverar lagändringen. Att hävda att registrerade kontantkort ökar chansen till att lösa brott finns det inte tydliga underlag för.
  • Brottsligheten flyttar till andra kommunikationer och brottsmetoder riskerar utvecklas. Risken att kriminella flyttar till andra och mer anonyma kommunikationssätt är större. Alternativt använder andras identiteter, så kallade målvakter och gömmer sig ännu mer för polisutredningar, rättsväsendet och det demokratiska samhället i stort. Risken för ett parallellsamhälle eller skuggsamhälle utanför demokratins kontroll kan öka. Utvecklingen har sett likadan ut med övervakningskameror (som idag ibland kallas ”trygghetskameror”) där brottsmetoder vidareutvecklats.
  • Yrkesgrupper i behov av anonymitet riskerar sin säkerhet. Flera arbetsgrupper och professioner kan riskera sin säkerhet i jobbet, t.ex. politiker, journalister, poliser, säkerhetspersonal och andra som potentiellt kan råka ut för hot och våld.
  • Visselblåsardirektivet från EU med visselblåsarlagen riskerar undergrävas. Visselblåsare kanske inte vågar berätta om missförhållanden när de inte längre kan kommunicera anonymt.
  • F.d. kriminella kan få svårare att lämna sitt förflutna. Personer som lämnat en kriminell livsstil och bakgrund kan riskera att få sin identitet röjd.
  • Personer med skyddad identitet av olika skäl kan riskera sin säkerhet och hälsa. Detta blir extra känsligt om personer med skyddad identitet får sina registrerade nummer läckta efter en potentiellt lyckad cyberattack mot teleoperatörer, t.ex. ransomware-attack (kidnappningsattack) eller identiteten röjd på andra sätt.
  • Extra fara för alla personer som använder betalningstjänsten Swish. Fler oskyldiga människor kan nu utsättas för ovälkomna nummerupplysningar där förövare kollar upp nummer som är registrerade hos betalningstjänsten Swish. Trots stor risk för användare så tillåter Swish fortfarande för vem som helst att kolla upp vilket nummer som helst utan att användare kan skydda sig mot denna typ av ”nummerupplysning” när ett nummer väl är registrerat hos Swish. Detta gör att förövare och personer med ont uppsåt mot en person kan verifiera identitet på den som fått sitt nummer exponerat och därmed är identiteten för personen röjd och säkerheten riskeras.
  • Försvårar för turister och kan skada Sveriges rykte utomlands. Det försvårar för turister att enkelt skaffa ett svenskt telefonnummer vid längre besök och det kan skada Sveriges rykte och internationella anseende att upplevas som smidigt och digitalt samhälle. Dels är det alltid en bökig process med hur icke-medborgare ska identifiera sig. Vill personer kunna köpa ett kort måste de antagligen ha sina pass med sig. Det gör det mycket mer komplicerat att sälja SIM-kort t.ex. i automater på flygplatser, dela ut dem gratis, eller i förväg via postorder.
  • Risk för sämre affärer för teleoperatörer och SIM-kortsförsäljare. Lagändringen riskerar försämra ekonomin för teleoperatörer och göra det svårare för de som driver företag och annan laglig ekonomisk verksamhet som involverar telefonnummer och temporära telefonnummer.
  • Kan försvåra för integrationen i Sverige. Det försvårar även för de personer som är nya invånare i Sverige och vill etablera sig snabbt i landet där denna lagändring kan göra integrationsprocessen ännu svårare och ännu mer byråkratisk. Ett liknande exempel är hur det redan är svårt att komma igång med bankkonto och därmed digital verifiering med e-legitimation. Läs mer om problematiken vid DFRI-projektet om fri och öppen e-legitimation.

Inlämning av synpunkter – EU:s nya upphovsrättsdirektiv

Vi har tidigare skrivit om EU:s nya upphovsrättsdirektiv [här]. Förslaget röstades igenom tidigare i år, efter omfattande debatt. Oavsett vad man tycker om direktivet i sin helhet så kvarstår det faktum att detta nu skall implementeras i svensk lag.

DFRI är med i regeringens samrådsgrupp.

En av direktivets mest kontroversiella aspekter, Artikel 17 (f.d. art. 13) — ofta kallad ”artikeln om uppladdningsfilter” — tas upp vid två olika tillfällen. Det första var i slutet av september, medan det andra har skjutits upp tills vidare. Synpunkter kring promemorian som skickades ut i samband med första mötet bör lämnas in senast den 15 november.

Vårt fokus ligger självklart på de punkter som skulle inskränka slutanvändarnas frihet och integritet.

Ni som önskar engagera er i frågan får gärna ta kontakt med oss via mejl till dfri@dfri.se


Frige Ola Bini

Vad har hänt Ola Bini?

Svenska medborgaren och integritetskämpen Ola Bini greps den 11 april i Quito i Ecuador, och han har sedan dess hållits fängslad. Myndigheterna i Ecuador anklagar Ola för dataintrång och försöker belägga detta med information om att Ola äger många datorer, telefoner och usb-minnen.

Ecuadors utrikesminister har på sitt twitter-konto försökt misstänkliggöra Ola genom olika informella anklagelser. Ola påstås bland annat ha försökt fly landet, vara en rysk hackare, och ha rest till samma destinationer som förre utrikesminister Patiño. Inget av dessa påståenden har kunnat styrkas och flera av dem har direkt kunnat motbevisas.

Ola greps på Quitos internationella flygplats, på väg till en sedan länge planerad semester. Han förvägrades tillgång till en advokat och blev förhörd utan tolk. Först efter 17 timmar fick Ola möjlighet att tala med en advokat och då endast per telefon. Olas föräldrar reste kort därefter till Quito för att stödja sin son och besöka honom i fängelset.

Ola Bini, utvecklare av fri programvara

Ola är en framstående utvecklare av fri programvara, framför allt inom säkerhet och personlig integritet. Förutom bidrag under många år till programmeringsspråken JRuby och Ioke har han varit drivande inom utvecklingen av OTRv4, en ny version av OTR. Ola har också varit med och utvecklat kod för Tor Project och är en del av den rådgivande panelen för EU-projektet DECODE, som syftar till att möjliggöra för människor att ta tillbaka kontrollen över sina egna data.

Det arbete Ola gjort och gör för att utveckla program för digital säkerhet innebär ett bättre skydd för oss alla. Skydd mot de företag och myndigheter som kartlägger människors rörelser i den digitala sfären, oavsett om det är för egen vinnings skull eller för att övervaka invånarna.

Ecuadors handlande är en attack mot allt vi arbetar för

Både presidenten och utrikesministern har uttalat informella anklagelser, samtidigt som de formella anklagelserna från åklagaren saknar substans. Det pekar på att Ola hålls fängslad på politiska grunder snarare än juridiska.

Vi får inte tillåta att arbete för yttrandefrihet och personlig integritet omöjliggörs av en regering som använder oss som brickor i ett politiskt spel.

De verktyg och tjänster som Ola och många av oss andra i privacy-sfären utvecklar och driver är väsentliga för journalister, visselblåsare och försvarare av mänskliga rättigheter runt om i världen. Utan dessa verktyg kan de inte fortsätta att göra sitt viktiga arbete.

Därför vill vi protestera mot att en person som arbetar för mänskliga rättigheter grips på detta sätt. Vi, som på olika sätt arbetar med integritetsteknik, måste göra vårt yttersta för att förklara för resten av samhället hur mycket en sådan här attack skadar den viktiga rörelsen vi är en del av.

Väg framåt

Sverige håller en hög profil i frågor om frihet och trygghet på internet, bland annat genom Stockholm Internet Forum. För att detta viktiga initiativ inte ska inskränka sig till vackra ord från en tjusig konferensanläggning så måste Sveriges regering agera skyndsamt i fallet Ola Bini. Att kalla upp Ecuadors ambassadör till UD ser vi som en bra start — men det får inte stanna vid detta.

Sveriges stora ord om demokrati och yttrandefrihet på nätet förpliktigar oss till att agera kraftfullt när en av våra medborgare hålls fängslad på oklara grunder. Att försvara rätten till personlig integritet på nätet är inte ett brott.

Frige Ola Bini!