Digitala verktyg och din digitala integritet och säkerhet under COVID-19

Många ställer nu om sin verksamhet till digitala plattformar och verktyg som underlättar distansarbete och produktivitet. Det handlar bland annat om videokonferenser, utbildningsplattformar och chattappar.

DFRI har samlat tips som du som privatperson eller din verksamhet bör veta om din digitala integritet och säkerhet under COVID-19.

Datalagring och chattappar med bra integritetsskydd

Om er verksamhet använder gratisversionen av Slack, så går det inte att automatiskt ta bort meddelanden efter ett tag. Det gäller alla meddelanden tills Slack-kanalen raderas. EFF (Electronic Frontier Foundation) har skrivit mycket om Slacks problem med datalagring när det gäller gratisversioner av programvaran, här. För att ha mer kontroll över meddelanden som lagras så behöver er verksamhet ha betalversionen av Slack. Då går det att ställa in kortare lagringsperioder. Slack beskriver mer om sin policy här.

Mattermost är en applikation med öppen källkod och är ett populärt val framför Slack. Även Riot är ett alternativ, där man också kan brygga andra applikationer för användning på Matrix/Riot.

Videokonferenser

Videosamtal är ett bra sätt att umgås med vänner och familj under självisolering, eller att hålla föreläsningar och utbildning för större grupper. Här kommer några saker som kan vara bra att tänka på för den som idag använder Zoom.

Under ett Zoom-samtal så har samtalsvärden möjlighet att hålla koll på deltagarnas aktivitet under ett samtal. Var 30:e sekund kan värden se indikatorer bredvid varje deltagares namn som visar om fönstret är aktivt eller inte.

Personer med administratörsrättigheter kan se hur, när och var deltagare använder Zoom. Till exempel IP-adress, platsdata, och enhetsinformation från deltagare. Om en användare spelar in ett samtal kan administratörer komma åt inspelat innehåll som video-, ljud-, transkript- och chattfiler.

Ett alternativ är att använda Jitsi. På Jitsi kan du använda vilken webbläsare du vill och behöver inte hämta hem en applikation. På telefonen behövs ”Jitsi Meet”-appen.

Utbildning och digitala plattformar

EFF (Electronic Frontier Foundation) har tagit fram en guide för studenter och integritetsskydd under studier.

Verktyg för bättre digitalt integritetsskydd

  • Utvärdera de verktyg du använder idag för att se till att de fungerar för dig. Hur är deras policys? Vilka inställningar kan du aktivera för att öka ditt integritetsskydd?
  • Att verktyg har obruten kryptering, som krypterar hela vägen från sändare till mottagare, är viktigt för att skydda ditt data. Exempel på chattappar är Signal.
  • Det är viktigt att ha starka lösenord för sina onlinetjänster och plattformar. En lösenordshanteringsprogram är KeePassXC.
  • Tvåfaktorsautentisering, 2FA, är ett sätt att låta en användare identifiera sig genom att kräva en kombination av två olika autentiseringsmetoder.
  • Använd webbläsaren Tor Browser där det är möjligt. Tor Browser har dock medvetet slagit av möjligheterna att använda WebRTC, vilket är teknologin bakom de flesta videosamtalssystem. Detta för att man inte lyckats säkerställa integritetsskyddet för användaren med WebRTC påslaget.

Engagera dig

Om du har kapacitet under denna COVID-19 kris att engagera dig i DFRI så finns det mycket att göra! Kolla in vår hemsida DFRI.se.


Boktips från introduktion om Digital Medvetenhet vid Vingåkers bibliotek under eMedborgarveckan

11 oktober 2019 höll DFRI en fullsatt föreläsning på Vingåkers biblioteks Digidelcenter som ett inslag under eMedborgarveckan. Presentationens bilder finns att hämta hem här nedanför.

Efter föreläsningen var det många av deltagarna som hade frågor. En fråga som kom upp handlade om böcker

Det finns många böcker på området men många finns bara på engelska. Några av de mest uppmärksammade är listade här nedanför:

Reportagebok

Greenwald, Glenn (2014). No Place to Hide: Edward Snowden, the NSA, and the U.S. Surveillance State (first ed.). London: Hamish Hamilton. ISBN978-0-241146-699.

Självbiografi

Snowden, Edward (17 september, 2019). Permanent Record. Henry Holt and Company. ISBN978-1-250-23724-8.

Fackböcker

Zuboff, Shoshana (2019). The Age of Surveillance Capitalism: The Fight for a Human Future at the New Frontier of Power. New York: PublicAffairs. ISBN9781610395694.

Schneier, Bruce (2015). Data and Goliath: The Hidden Battles to Collect Your Data and Control Your World.

Roman

Boye, Karin (1940). Kallocain. ISBN 9789174290875 (på svenska).


[:sv]Övervakningskameror ger ingen trygghet[:]

[:sv]Det är oroliga tider. Många skräms av terrordåd och rapporter om gatuvåld. Våra politiker vill möta människors oro genom att visa handlingskraft. Då är det lätt att lockas av de förföriska erbjudanden som säkerhetsbranschen har om att mer övervakning ska lösa alla problem. Detta är dock en illusion som inte håller för närmare granskning.

Kameravännerna säger att kameror förhindrar brott, gör det lättare att klara upp brott och gör att människor blir tryggare. Vi som kämpar för mänskliga rättigheter menar istället att vi alla har rätt till ett privatliv. Vi ska kunna röra oss fritt på stadens gator och torg utan att varje steg registreras. Den oro många nu känner väcker starka känslor och gör det svårt att ta till sig av den forskning som finns på området.

Olika undersökningar har gjorts av övervakningskamerornas effektivitet i London, Oslo, Stockholm och många andra städer. Resultaten är samstämmiga och visar att kameror inte har annat än en marginell effekt. Vi har kunnat se flera exempel på att terrorister inte låter sig avskräckas av övervakningskameror. Det samma gäller våldsverkare. Nästan alla våldsbrott på allmänna platser begås av berusade och upprörda personer. De har ingen tanke på övervakning när känslorna tar över och knytnävarna kommer fram. Att begränsa alkoholserveringen har visat sig betydligt mer effektivt än att massövervaka alla hederliga medborgare som rör sig i staden.

Även om kameror inte förhindrar brott så kan man lätt tro att de i vart fall ökar uppklarandet av brott. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) studerade nyligen (PDF) den kameraövervakningen som på försök skett på Stureplan och på Medborgarplatsen i Stockholm. De kunde konstatera att inga tydliga effekter kunde ses. Kamerorna varken förhindrande brott eller ens hjälpte till att klara upp de brott som begicks.

Dessa knastertorra vetenskapliga fakta visar att övervakningskameror inte ger någon ökad trygghet. Detta vill dock inte kameraförsäljarna i säkerhetsbranschen höra talas om. De vill inte att du ska tänka logiskt och rationellt. De vill att vi alla ska styras av våra känslor. De verkar faktiskt vilja att vi ska vara rädda. När vi alla andra förfasas över hemska våldsdåd i vår värld så ser de istället en möjlighet att få kränga fler kameror och säkerhetslösningar.

”Det publika samtalet om säkerhetskameror är viktigt eftersom jag vet att vi kameravänner kommer att få som vi vill även om det kommer att ta lite tid. När hotbilderna blir tillräckligt starka så kommer kamerasidan att rycka fram.”

/Björn Eriksson, ordförande SäkerhetsBranschen, Trygghetskamerans Dag 2015

När forskningen nu tydligt visar att övervakningskameror inte fungerar så måste vi kämpa emot detta oproportionellt stora ingrepp i den personliga integriteten. Kamerorna ger ingen riktig trygghet. Det hjälper inte att kamerorna går under falskt flagg och kallas ”Trygghetskameror”.


Se även uppföljning i inlägget Aktion under ”Trygghetskamerans dag” om hur DFRI blev utkörda från Säkerhetsbranschens evenemang ”Trygghetskamerans Dag” 2016.[:]


[:en]DFRI summarizes data retention legislation[:sv]DFRI sammanställer om datalagringen[:]

[:en]Data retention and the data retention directive didn’t become a huge success in the EU — 10 out of 28 member states have already nullified the effects of the directive in national legislation or didn’t implement it in the first place. See the full list and read more here![:sv]Datalagring och datalagringsdirektivet blev ingen succé i Europa. 10 av 28 EU-länder har redan avskaffat den eller aldrig implementerat den. DFRI har hela listan, läs mer här.[:]